2037. Ivan Aguéli, Gotländskt landskap

Object description
IVAN AGUÉLI
1869-1917
Landskap, Gotlandskusten
Olja på papper fäst på pannå (masonit), 29 x 43 cm.
Utförd 1892

PROVENIENS
Konstnären Karl Nordström.
dennes sterbhusauktion, december 1937
Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm
Med. Dr Emanuel Bergman, Eskilstuna
därefter i arv

UTSTÄLLD
Ivan Aguéli - Minnesutställning, Nationalmuseum, Stockholm 1939, katalognr 44
Svensk natur, Riksförbundet för bildande konst, utställning 99 (med titeln: Landskap, Gotlandskusten)
Svensk konstkavalkad, Jubileumsutställning, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1956
Ivan Aguéli, Kulturhuset, Borås 2002

LITTERATUR
Axel Gauffin: Ivan Aguéli - människan - mystikern - målaren, SAK 1940-41, del II, nr 54 i verkförteckningen
Konst i svenska hem - målningar och skulpturer från 1800 till våra dagar,andra delen, Bokkonst, Göteborg 1942, omnämnd och avbildad sidan 349, samling 553


Det var under sin första vistelse på Gotland 1889 som Ivan Aguéli bestämde sig för att bli konstnär. På denna plats upptäckte han en helt unik natur med det karateristiskt strama landskapet som inte liknar något annat i Sverige.

Aguéli var född i Sala men kom att tillbringa större delen av sitt liv utomlands - Europa och Nordafrika lockade den rastlöse resenären. Våren 1890 reste han för första gången till Paris för att studera och sökte där upp Émile Bernard som undervisade i teorierna bakom den nyfunna syntetismen. Aguéli vistades i Stockholm under en kortare tid 1891 men återvände snart till Paris där han försörjde sig som skribent samtidigt som han studerade religion, orientaliska språk och orientalisk konst.

Redan de tidiga verken av Aguéli kännetecknas av en genomtänkt bilduppbyggnad där valören dominerar formen. Han var en känslomänniska och tänkare som intimt förband konst och religion med varandra. Det var endast det som han ansåg vara äkta som hade betydelse för honom och han sökte ständigt musiken eller harmonin i tillvaron. Aguéli var som mest intim i sina landskapsskildringar, menade Gunnar Ekelöf som gav dem följande tolkning: "I landskapen är han kanske intimast, de må vara hur monumentala som helst. Det förefaller mig som om han i dem kände sig mera fri från den åtrå och den samtidiga antipati som människan väcker hos honom." Han levde en stor del av livet som en fattig bohem och påverkades starkt av anarkistiska och teosofiska strömningar.

Mystikern Aguéli hade från tidiga år starka upplevelser av det gotländska landskapet som han ofta återvände till. Men då han ofta var på resande fot återfinns i hans produktion landskap från såväl Frankrike, Indien, Egypten som Spanien. Landskapen är poetiska och meditativa återgivanden av hans upplevelser inför de storslagna motiven med jord och himmel. Hans måleriska landskap är självklara och rena och målade ur konstnärens inre. Den mångsidige Aguéli målade endast under två perioder av sitt liv; dels under ungdomsåren 1889-95 och dels mellan 1911 och 1917, som på grund av den tragiska tågolyckan kom att bli hans sista.

Aguéli vistades på sensommaren och hösten 1892 åter på sitt älskade Gotland. Han kom där att utföra flera finstämda landskapsbilder, däribland den aktuella målningen Landskap, Gotlandskusten. I förgrunden ses en kuperad terräng med låga träd och buskar i gula, rostbruna och gröna toner. I mellanplanet blåviolett vatten. Himmelen vid horisonten går i blå skiftningar och högre upp i lätt rosa nyanser.