2053. Johan Tirén, Riplock

Object description
JOHAN TIRÉN
1853-1911
Riplock - Norrländskt vårvinterlandskap
Signerad och daterad Johan Tirén 1905. Olja på duk, 200 x 323 cm.

PROVENIENS
Operasångerskan Kristina Nilsson, grevinna de Casa Miranda
Bukowski Auktioner, katalog nr 410, Vårauktionen 1979, katalognr 215

UTSTÄLLD
IX. Internationale Kunstausstellung im Kgl. Glaspalast, München 1905

LITTERATUR
Svenskt Konstnärslexikon, band V, Allhems förlag, Malmö 1953, säkerligen samma målning omnämnd sidan 456 (titel: Lappgosse, lockande riptuppar)


Målningen beställdes av Kristina Nilsson och hängde länge på hennes gård i hennes småländska fädernebygd. Den gick senare i arv inom släkten. Målningen tilldelades guldmedalj på utställningen i München 1905.

Johan Tirén var uppvuxen i Själevad i trakten av Örnsköldsvik, men flyttade som sjuåring med sin familj till Oviken i Jämtland. Vid 1880-talets början hade han gjort sig känd som ett gott ämne till konstnär, en fosterlandsmålare, med penseln riktad mot den norra delen av vårt land. Han hade varit i Stockholm och tillhörde där Edvard Perséus krets av elever. Han målade landskap, norrlandsmotiv med fjäll och furuskog och dessemellan romantiska stämningar vid Mälaren. 1880 vann Tirén den kungliga medaljen vid Konstakademien för prisämnet Loke fängslas av asarne. Året efter sände konstnären en stor duk till elevutställningen, Jämtlandssägen, en variant av motivet med Näcken och spelmannen. I Johan Tiréns framställning är spelmannen en yngling i jämtlandsdräkt som med fiol och stråke i sin hand lyssnar till Näckens spel djupt nere i den skummande forsen. Den som satt modell för ynglingen var Tiréns akademikamrat Anders Zorn.

Hösten 1882 erhöll Johan Tirén ett stipendium som han använde till resor, bland annat med gode vännen Bruno Liljefors, runt om i Europa men också till studier i Jämtland. Trots de långa resorna till Tyskland, Frankrike och Italien återvände Tirén alltid till de norrländska landskapen i sina dukar. Även utrikes målade han fjällandskap, Liljefors målade djur. 1884 anhöll Tirén att stipendiet också skulle gälla resor inom landet. Dock blev denna ansökan avslagen och med detta besked i bagaget vände han hem och bosatte sig med sin nyblivna hustru, konstnären Gerda Tirén, i Oviken i Jämtland, mitt bland skog, sjöar och fjäll. Här kom konstnären att mer och mer leva sig in i samernas villkor och han tog i sin konst en klar ställning för deras sak. Man kan säga att Johan Tirén var en målande etnolog, en berättare och bildligt talat, nedtecknare av samernas dagliga liv med allt vad det innebar av kamp och nöd.