1036. Konsolbord, Pehr Ljung 200 år

Object description
PEHR LJUNG (ornamentsbildhuggare i Stockholm 1743-1819, kunglig hovbildhuggare 1788), konsolbord, gustavianskt stockholmsarbete, träskuren dekor, originalförgyllning med polerat guld och slagmetall, fält med pärlstav och vinlövsrankor, centralt placerad medaljong av gips med romersk kejsarprofil, hörnfleuronger, benanfanger med kymation och pärlstav, ben med kannelering, skiva av carraramarmor, höjd 82, 73 x 33,5 cm; smärre dekor- och förgyllningsskador, sargdekorer med retuscher
Jämför konsolbord tillverkat för Carl Fredrik Fredenheim av Pehr Ljung, i Nationalmuseums samlingar, NMK 106A/1937

LITTERATUR:
Stockholms Auktionsverk, Stora Kvalitén, hösten 2009, nr 1527, jämför snarlikt konsolbord av Pehr Ljung

Under Pehr Ljungs tidiga gustavianska produktion av ornamentsbildhuggeri har hans arbeten ofta en arkitektonisk tyngd som hämtar sin inspiration från antikens formvärlden. Carl August Ehrensvärds besök 1782 i staden Pæstum, vid Salernobukten i Italien, utmynnade i en närmast propagandistisk rörelse där de doriska templen blev en sinnebild för den rena antiken. Två år senare reste även Gustav III till Pæstum, i samband med sin italienska resa, vilket blev startskottet för den sengustavianska erans introduktion i Sverige. Konsolbordet har i sitt lilla format en klar förankring i antiken, genom de kraftfulla kannelerade benen som blott har en antydan till avsmalning mot golvet. Säkerligen är detta formspråk en direkt flört med den doriska ordningen, vilket förstärks ytterligare av den romerska kejsarprofil som utgör den centrala dekoren i sargen där vinlövsrankorna möts. I Nationalmuseums samlingar finns ett av tre besläktade konsolbord av Ljung som utförts på uppdrag av Carl Fredrik Fredenheim. Densamme fick tillstånd att gräva på Forum Romanum 1789 och hemförde marmorfragment vilka infattades i en skiva av carraramarmor, med underreden av Ljung.

PEHR LJUNG 200 ÅR 1819-2019

Pehr Ljung tillhör en av de tongivande ornamentbildhuggarna under den gustavianska eran. Fadern Johan Ljung var verksam vid Stockholms slott som hovbildhuggare och arbetade med att färdigställa inredningen i det nya kungaresidenset. Sonen Pehr fick sin första utbildning i faderns ateljé och studerade även för Jean Eric Rehn vid Kungliga Akademien för de fria konsterna. 1777 startade Ljung egen verkstad och utnämndes 1780 till agrée vid Akademien. Genom sina arbeten vid Haga för kungen, Gustav III, erhöll Pehr Ljung 1788 titeln kunglig hovbildhuggare och 1794 upptogs han som slottsbildhuggare. I motsats till sina jämnåriga konstnärskollegor, däribland Masreliez och Sergel, gjorde inte Ljung några studieresor utomlands. Istället förvärvade han en omfattande samling med planschverk och mönsterblad, vilka utgjorde inspirationskällor för många av hans arbeten. I hans bouppteckning framgår att verk av såväl Piranesi och Winckelmann samsades med arbeten av Blondel, Meissonnier, Le Pautre och Oppenord.

Det tidigast kända mer betydande uppdraget utförde Pehr Ljung 1778-1779 med utförandet av galjonsfiguren och akterspegelns dekor till Amphion, Gustav III:s berömda skonert. 1783 signerade han sex små reliefer, utförda för hertig Fredrik Adolfs lilla sängkammare på Stockholms slott. Förlagorna till dessa hämtades från ett planschverk, Antichità di Ercolano, i hertigens bibliotek. Enligt en anonym biografi om Pehr Ljung, som finns som manuskript i Kungliga Biblioteket, var det bildhuggarens arbeten för hertigens räkning, såväl för hans våning på Stockholms slott som hans lustslott Tullgarn, som fick Gustav III att i hög grad intressera sig för konstnären att han under en tid regelbundet besökte hans ateljén.

Under åren 1787-1791 levererade Ljung arbeten till turkiska och kinesiska paviljongerna, Amor och Psyche-templet, samt Gustav III:s egen paviljong på Haga, arbeten vilka utfördes i nära samarbete med i första hand Masreliez. Under 1790-talets första hälft utförde L ytterligare arbeten för Tullgarns slott och biträdde även vid inredningen av prinsessan Sophia Albertinas palats, nuvarande Utrikesdepartementet. I den anonyma biografin över Ljung nämns särskilt att bildhuggaren introducerade en "alldeles ny antique styl" inom möbelkonsten. Utmärkta exempel på denna sida av hans bildhuggarkonst är de tre konsolborden i röda förmaket på Tullgarn, utförda 1794, med dekor karyatider och bordsskivor av porfyr. I matsalen vid Gustav III:s paviljong på Haga förebådar ett par konsolbord och servanter den kommande empirestilens intåg, medan det speciella konsolbordet för Laokoongruppen i Divansförmaket imiterar antikens mörkpatinerade bronsbord, men skulpterat av Ljung i trä. Genom dessa arbeten framgår hans förmåga att översätta Louis Masreliez och Louis Jean Desprez idéer från ritningar till tredimensionella möbler.