1065. Prins Fredrik Adolfs chiffonier

Object description
PRINS FREDRIK ADOLFS CHIFFONIER, s.k. secrétaire en armoire, utförd i Georg Haupts verkstad (1770-1784/88), högklassigt gustavianskt stockholmsarbete, av verksgesällen Gustaf Adolph Ditzinger (ämbetsmästare i Stockholm 1788-1800/06), fanerad med björk, citronträ, ebenholts, mahogny, platan och rosenträ, brännförgyllda beslag i brons, övre lådförstycke med genombrutet beslag av växtornamentik och Apollons ansikte, klaff med inläggningar av friser och fält med skuggverkan samt hörnfleuronger, bakomliggande inredning av 19 lådor med blindträ av al, nedre delen med skåpsdörrar och bakomliggande tre lådor, snedställda hörn, konsoler med lejonmaskaroner, mässingsskoda kannelyrer, beslag av solrosor, sidostycken med friser och fält med skuggverkan, svarvade ben med mässingshylsor, etikettmärkt Baron E. Cederström Krusenberg samt Lars Olson antikvitetshandlare Upsala, skiva av carraramarmor med kälning, nycklar medföljer, höjd 146, 126 x 62 cm; smärre torrsprickor

PROVENIENS:
Hertigen av Östergötland prins Fredrik Adolf (1750-1803), Tullgarns slott, Hölö socken, Södermanlands län
Stockholms Stads Auktionskammare, sterbhusauktionen efter hertig Fredrik Adolf, den 19 april 1806, N:o 60
genom köp grosshandlaren Carl Abraham Arfwedson (1774-1861) gift med Maria af Sandeberg (1786-1825)
dottern Emma Arfwedson (1813-1837) gift med friherre Carl Emanuel Cederström (1804-1892) i hans första gifte
Krusenbergs herrgård, Alsike socken, Stockholms län
genom arv Carl Emanuel Cederström i hans andra gifte med Carolina Fredrika Theresine af Ugglas (1815-1873)
genom arv sonen friherre Emanuel Thure Cederström (1848-1920)
genom arv adoptivdottern Signe Ström (1895-1981) gift Melander
genom köp antikvitetshandlare Lars Olson, Uppsala
genom köp Krusenbergs herrgård, Alsike socken, Stockholms län
förvärvad 2012 av nuvarande ägare

LITTERATUR:
Torsten Sylvén: Mästarnas Möbler - Stockholmsarbeten 1700-1850, Stockholm 1996, sidan 89 & 93, jämför Ditzingers mästarstycke samt bord, särskilt avseende identiska hörnfleuronger
Lars Ljungström: Georg Haupt - Gustav III:s hovschatullmakare, Stockholm 2006, sidan 71, avseende Haupts konstruktion; sidan 60, jämför sekretär av Haupt för sidenfabrikören Schönherr; sidan 146, jämför hörnkonsol med lejonmaskaron
Susanna Scherman: Svenska lanthus, Stockholm 2010, sidan 172, avbildad i Blå salongen på Krusenberg

OTRYCKTA KÄLLOR:
Riksarkivet, Stockholm: Kungligt arkiv, K382, 384, 385, Hans Kungl. Höghet Hertigens af Östergötland Fredrik Adolf, räkenskaper, bouppteckning, värdering av kvarlåtenskapen
Stockholms Stadsarkivet: Stockholms Stads Auctionskammare, 1806 års protokoll, 19 april, avseende hertig Fredrik Adols sterbhus
Svea Hovrätt: Adliga bouppteckningar, SE/RA/420422/01/E IX b/256 (1838), bildid: C0100864_00018, avseende Emma Cederströms bouppteckning

Prins Fredrik Adolf var kung Adolf Fredrik och Lovisa Ulrikas yngste son och bror till Gustav III och hertig Karl. Prinsen föddes 18 juli 1750 på Drottningholms slott och kom att beskrivas som en av Europas vackraste prinsar, men ansågs ha svag vilja och karaktär. Tillsammans med lillasystern, prinsessan Sophia Albertina, var han moderns favorit och kom att stå henne nära. I samband med Gustav III:s statskupp 1772 utnämndes Fredrik Adolf till hertig av Östergötland. Han hade inga verkliga uppgifter annat än de formella och blev mest känd för sina kärleksaffärer och sitt spendersamma leverne. I övrigt hade prinsen ett stort jaktintresse och tillbringade mycket tid och pengar på iordningsställandet av sitt lustslott Tullgarn.

År 1772 inköptes Tullgarns slott av staten och blev ett kungligt lustslott för Fredrik Adolf i likhet med hans bröder, Gustav III och hertig Karl, som tilldelats Ekolsunds respektive Rosersbergs slott. Under åren 1776-1777 genomförde prinsen sin Grand Tour, med besök i Rom, Herculaneum och Pompeji, vilket kom ha en stor betydelse för utformningen av Tullgarn. Efter att ombyggnadsarbetana avslutats för att ändra rumsdispositionen i slottet för prinsens behov vidtog arbetet med interiörens utsmyckningar under 1780-talet. För utformningen svarade bland annat bröderna Louis och Jean Baptiste Masreliez, Pehr Ljung samt Ernst Philip Thoman och hovmålaren Anders Hultgren. Bröderna Masreliez arbetade parallellt med Gustav III:s paviljong i Haga. Tullgarns slott präglas ännu idag av sin nyklassicistiska inredning som tillkom under 1700-talets senare del. Fredrik Adolf lade stora summor på att iordningställa slottet för sin disposition, under slutet av sitt leverne blev han dock sjuklig och vistades sista åren i franska Montpellier, där han avled den 12 december 1803.

Efter prinsen död inleddes arbetetet med att försöka bringa ordning i hans skulder och fodringsägare, i Riksarkivet finns prinsens räkenskaper bevarade, dock saknas viktiga delar under de år som inredningen av Tullgarn pågick. I bouppteckningen av Fredrik Adolfs kvarlåtenskap på Tullgarn framgår att sekretären stod placerad i Röda Rummet; "Skrif Chifonier med Marmor Skifva". För att lösa prinsens efterlämnade skulder såldes huvuddelen av den enskilda egendomen på Tullgarn, endast en mindre del av de främsta inventarierna behölls på begäran av Gustav IV Adolf. Av auktionsprotokollen från Stockholms Stads Auctionskammare framgår att hertigens kvarlåtenskap såldes på auktion under åren 1805-1806. I protokollet från den 19 april 1806 visar sig att grosshandlaren Carl Abraham Arfwedson förvärvat chiffonjén; "60. 1 Fanerad mans Cheffonier, Br: Patr: C: Arfwidson, 47 rdr".

Arfwedson var involverad i affärshuset Tottie & Arfwedson och utsågs sedermera till direktör för Ostindiska Kompaniet. Samma år som chiffonjén förvärvades gifte sig Arfwedson med Maria af Sandeberg. Genom köpet av Listonhill på Djurgården så skapades ett centrum för sällskapslivet i Stockholm, Arfwedson var även under en period ägare till Åkerö slott. Parets dotter, Emma, gifte sig 1834 på Listonhill, med friherre Carl Emanuel Cederström. Sannolikt fick dottern möbeln som gåva av fadern eftersom den omnämns i hennes bouppteckning från 1838; "Sängkammaren 1 Chiffonier af mahogny 50 rdr". Efter Emmas död gifte friherre Cederström om sig 1840, med Carolina Fredrika af Ugglas, och därmed hamnade Krusenbergs herrgård i ätten Cederströms ägo. Av sonen, Emanuel Thure Cederströms inventarieförteckning från Krusenberg, framgår följande om chiffonjén; "nr 1621. Köpt på auktion efter hertig Fredrik Adolf. Har senare tillhört friherrinnan Emma Cederström, f. Arfwidson. Arf efter min Far".

Slottssnickaren Georg Haupts namn är evigt förknippat med ett skimmer från Gustav III:s dagar. Genom alla de fantastiska intarsiamöbler känner de flesta av oss hans mästerskap. Den gängse bilden av Haupts produktion har varit de gustavianska möbler som han smyckade med utsökta intarsiaarbeten, inlagda med vaxer och effektfull skuggverkan i gravyren. När Haupt blott 43 år gammal gick bort 1784, i sviterna av ett slaganfall, slutade hans verksamhet där den en gång tog sin början - i mahognymöblerna. När han i sin ungdom började sin resa i Paris mot mästartiteln fick han ett uppdrag av hertigen av Choiseul att tillverka ett skrivbord för hans slott Chanteloup. Denna möbel tillkom 1767 och är utförd i massiv mahogny med ett minimalt inslag av bronsbeslag.

Auktionens möbel är tillverkad under perioden efter Haupts död då änkan Sara Haupt drev verkstaden vidare under ledning av verksgesällerna Petter Kyhlberg (1785-1786) och Gustaf Adolph Ditzinger (1786-1788). Ditzinger gick i lära hos Georg Haupt från 1776 och arbetade som gesäll 1782-1784. Genom giftemålet med Haupts änka tog Ditzinger över den berömda verkstaden, vilket säkerligen bidrog till att han redan från början fick beställningar från det svenska hovet. Hans mästarstycke från 1788 var en cylindersekretär med uppsats som utfördes för prinsessan Sophia Albertina, vilken numera återfinns i Sinebrychoffska samlingen i Helsingfors. Bland hans mer kända verk finns rikt inlagda möbler för Gustav III:s paviljong på Haga och inredningen till Sophia Albertinas palats. Karakteristiskt för dessa möbler är förekomsten av intarsia med antikiserande ornament, utan tvekan stod Ditzinger under påverkan av sin uppdragsgivare, Louis Masreliez.

Prins Fredrik Adolfs chiffonier är utan tvekan en högklassiga möbel som vid första anblicken ger associationer till mästaren Haupt. Detta bekräftas av det tekniska utförandet och konstruktionsmässiga detaljer som är otvivelaktiga bevis för att möbeln härstammar från Georg Haupts verkstad. Interiört är följande exempel på Haupts känsla för konstruktion och kvalitet i minsta detalj; lådornas konstruktion avseende ihopfogning och kälningar, valet av al som lådträ, fyllningar mellan lådorna, inskjutna bottnar och bakstycke, samt låskistornas utformning. Möbelns utsida har stilistiska likheter med flera av Haupts välkända intarsiaarbeten, där gravyren och skuggverkan är de avgörande detaljerna kvalitetsmässigt. Ditzinger hade under ett drygt decennium inhämtat all den kunskap som Haupt kunde förmedla i sin verkstad och levererade som synes en fullödig möbel till sin uppdragsgivare Fredrik Adolf. Ditzinger har lämnat sina signaturer i intarsiaarbetena på chiffonjéns front; åtta stycken hörnfleuronger vilka återfinns i mästarstycket från 1788, i bokskåpen för Gustav III:s paviljong 1791, samt i en vacker sekretär som tillhör Nordiska Museets samlingar.

Export prohibition

Changes