1095. Miniatyrmålning ur Karl Asplunds samling

Object description
ALEXANDER COOPER (1605-1660) tillskriven: porträtt föreställande en ung ädling med brunt hår och vit nedliggande krage, gouache på pergament, monterad som armbandskapsel i 21 k guld med emalj i bleu mourant, 1,8 x 1,5 cm; glaset med kantnagg

PROVENIENS:
Greve riksheraldiker Adam Lewenhaupt (1861-1944), Stockholm
Fil. dr. Karl Asplund (1890-1978), Stockholm

Den engelskfödde Alexander Cooper studerade miniatyrmåleri hos sin morbror John Hoskins, Englands främste miniatyrmålare. Han kom troligen till Sverige omkring 1646 och stannade här till sin död, med undantag för en kortare tids vistelse i Danmark. 1647 utnämndes Cooper till Drottning Kristinas hovminiatyrist. Flera svenska samlingar har prov på hans alster, bland annat finns ett vackert porträtt av Magnus Gabriel De la Gardie i Riksbankens myntkabinett och han finns representerad vid Göteborgs konstmuseum och Nationalmuseum. Cooper fick stort inflytande på andra svenska miniatyrkonstnärer under 1600-talet.

Karl Asplund - konsthistoriker, poet och samlare

"Människor, som tas strängt i anspråk av sitt egentliga kall, finna i regel vila och rekreation i biintressen, hobbies som sätta i rörelse en intellektuell verksamhet. Samlarintresset hör i högsta grad hit, man finner det exempelvis mycket starkt utbildat hos läkare med påfrestande praktik. Att statsöverhuvudena och de ledande politikerna i våra dagar icke leva ett intellektuellt bekymmersfritt liv torde vara onödigt att påpeka. De ha också de mest olikartade hobbies."

Ur Karl Asplunds artikel Den kunglige samlaren, publicerad i SvD den 30 oktober 1950.

Karl Asplund hade redan tidigt ett starkt och brinnande intresse för konsten, litteraturen och poesin. 1915, som nybliven 25-åring, blev han filosofie doktor efter att ha disputerat med sin avhandling om konstnären Egron Lundgren, vilken också publicerades som konstnärsmonografi av SAK 1914-1915. Redan 1913 debuterade Asplund som poet med diktsamlingen Världsliga visor och kom att tillsammans med Gunnar Mascoll Silfverstolpe och Sten Selander gå under benämningen "de lyriska intimisterna". Under de följande åren 1914-1921 var han aktiv som konstkritiker i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 1922-1934. Asplund härstammade från Jäder i Södermanland, där han föddes 27 april 1890, som yngre bror till Erik Asplund, botanist och docent i Uppsala.

Bland de konstnärsmonografier som Asplund publicerade märks; Zorns graverade verk (1920-1921), Två gustavianska mästare om Niclas Lafrensen d.y. och Elias Martin (1925), Hjalmar Wicanders miniatyrsamling (1920-29), Nils Dardel (1933) och Carl Eldh (1943). Mellan åren 1929-1953 var han VD i AB H. Bukowskis konsthandel, 1962 publicerade Asplund sina minnen från tiden som konsthandlare i boken Konst, kännare, köpmän.

En av Karl Asplunds stora passioner var miniatyrmåleriet och då med tonvikt på det svenska. I Konsthistoriska sällskapets publikation 1916 publicerade Asplund essän Den svenska porträttminiatyrens historia, där han drog upp huvudlinjerna från 1600-talet och fram till 1800-talets första hälft. Privat ägnade han sig åt att fylla sitt lilla kabinettskåp med miniatyrer från olika samlingar, varav flertalet förvärvades under åren på Bukowskis. Dottern berättar att pappas skåp dignade med miniatyrer medan hon fick nöja sig med lönnfacket på skåpets ovansida, där små minnessaker samlades.

Nu finns möjligheten att förvärva föremålen ur samlingen som omfattar ett 30-tal objekt från 1600-talet och fram till 1800-talet.