1121. Sergel, porträttmedaljong, P.R. Tersmeden

Object description
JOHAN TOBIAS SERGEL (1740-1814): Medaljong föreställande adelsmannen överste Per Reinhold Tersmeden (1751-1842), signerad och otydligt daterad Sergell. 1800(?), patinerad gips, diameter 66,5 cm; smärre färgbortfall, ställvisa avslag och nagg
Jämför identisk porträttmedaljong, daterad 1803, i Nationalmuseums samlingar, NMSk 812

PROVENIENS:
Troligen överste Ludvig R. Hammarskiölds samlingar, Jönköping

LITTERATUR:
Georg Göthe: Johan Tobias Sergels skulpturverk, Stockholm 1921, sidan 176, nr 284

Georg Göthes förteckningen upptar två exemplar av medaljongen, varav ena exemplaret är det ovannämnda i Nationalmuseums samlingar. Ytterligare ett exemplar är känt, tidigare i överste Ludvig R. Hammarskiölds samlingar, troligtvis utgör detta auktionens exemplar. Göthe uppger att bägge medaljongerna är daterade 1802, medan Nationalmuseum uppger 1803 som tillkomstår för sitt exemplar. Det nu föreliggande har en otydlig datering som kan tolkas som år 1800, vilket gör medaljongen till den första gjutningen av Sergel. Detta tillkomstår sammanfaller isåfall med Tersmedens avsked från uppdraget som regementschef vid Smålands lätta kavalleriregemente år 1800.
Per Reinhold Tersmeden, född den 9 januari 1751 på Västsura, var en svensk militär och bruksägare. Han var son till assessorn Jacob Tersmeden d.y. och Magdalena Elisabeth Söderhielm. Efter studentexamen i Uppsala 1763 inriktade sig Tersmeden på en militär karriär och blev volontär vid Livregementet till häst 1768, korpral samma år och livdrabant 1769. 1775 avancerade han till löjtnant, nu vid Smålands lätta kavalleriregemente där han blev ryttmästare 1777, sekundmajor 1784, premiärmajor 1789 samt överstelöjtnant 1792. 1795 krönte han sin militära bana genom att utnämnas till överste och regementschef samt tilldelades samma år Svärdsorden. Fem år senare, år 1800, tog han avsked från armén.

Efter sin mors död 1787 ärvde Per Reinhold Tersmeden en andel av Ramnäs bruk och löste successivt ut sina syskons andeler i denna egendom. 1834 förvärvade han slutligen även den del av egendomen som ägts av familjen Schenström och blev ensam herre till Ramnäs. Redan 1801 hade han låtit uppföra den ena av brukets herrgårdsbyggnader, den s.k. tersmedska herrgården. Per Reinhold Tersmeden dog ogift den 3 december 1842 på Ramnäs bruk och ligger begraven på kyrkogården vid Ramnäs kyrka.