2340. Amalia Lindegren, Friherrinnan Märta Sparre

Object description
AMALIA LINDEGREN
1814-1891
Porträtt av friherrinnan Catharina Eleonora Fredrika Märta Sparre (1832-1912), vid 21 års ålder
Signerad och daterad Amelie Lindegren 1849. Olja på duk, 85 x 65 cm
Högklassig förgylld och ornamenterad originalram

PROVENIENS
Sannolikt beställt av Richard Michael Ehrenborgh (1821-1887), den avporträtterades blivande man. Vid utförandet av porträttet var de förlovade.

UTSTÄLLD
Konstakademien, Stockholm 1850, katalognr 115 (med titeln: Porträtt af Fröken Märta Sparre)

LITTERATUR
Emil Hultmark: Kungl. Akademiens för de fria konsternas utställningar 1794-1887, 1935, sidan 179

Kopia: Västergötlands museum (Inv.nr. 1M16-91376) (fig. 1)

Catharina Eleonora Fredrika Märta Sparre, kallad Märta, var dotter till Carl Johan Sparre (1795-1841) och Hedvig Fredrika Cederborgh (1815-1896), Bohrs bruk, Lindesberg, Västmanland. Hon gifte sig 1854 vid 23 års ålder med godsägaren och riksdagsmannen Richard Michael Ehrenborgh (1821-1887), son till justitieombudsmannen och vice landshövdingen Casper Isaac Michael Ehrenborg (1788-1823) och Anna Fredrica Carlqvist (1894-1873). När Märta Sparre ärvde Bohrs bruk blev hennes man brukspatron och disponent där. 1861 lades bruket ner och paret flyttade till Kråks säteri i Västergötland, vilket tillfallit Ehrenborgh i arv. Mangårdsbyggnaden på Kråk uppfördes 1790-92. I samband med anläggandet av ett skjutfält i närheten 1944, donerades byggnaden till Västergötlands museum och flyttades på 1950-talet till Skara. Kråk omges idag av två röda flyglar som bildar en tidstypisk gårdsbild. Flyglarna flyttades från Götala gård på 1960-talet. Den östra flygeln fick vid återuppförandet en rekonstruerad inredning för att efterlikna högreståndsmiljöer från perioden 1720-1790. En 1900-tals kopia efter det aktuella porträttet visas i ett av rummen.

Amalia Lindegren var en av de första kvinnliga konstnärer som fick möjlighet att studera vid Konstakademien (1847) och den första som erhöll akademiens resestipendium. 1850 påbörjade hon sina studier i Paris vid Leon Cogniets damateljé. Under hennes Paris-period började hon måla genrebilder vilka tillhör några av de främsta som skapats av en svensk 1800-talskonstnär. Innan hennes avresa var hon redan etablerad som porträttkonstnär. 1847 fick hon exempelvis det hedersamma uppdraget att avporträttera den norske utrikesministern Jørgen Herman Vogt (1782-1862). Lindegren umgicks med kulturpersonligheter som Fredrika Bremer, Olof Eneroth, Wendela Hebbe och Sophie Leijonhufvud. Som porträttör berömdes hon för sin observationsförmåga och efter sin hemkonst från kontinenten 1856 var hon jämte Uno Troili den mest anlitade porträttören i Stockholm. Som första kvinna invaldes hon samma år till ledamot av Konstakademien.