Tillbaka till katalog

Ljuskrona, S:t Petersburg, Alexander I

Ljuskrona, S:t Petersburg, Alexander I
Ljuskrona, S:t Petersburg, Alexander I
Ljuskrona, S:t Petersburg, Alexander I
Ljuskrona, S:t Petersburg, Alexander I
Ljuskrona, S:t Petersburg, Alexander I
Ljuskrona, S:t Petersburg, Alexander I
Ljuskrona, S:t Petersburg, Alexander I
Ljuskrona, S:t Petersburg, Alexander I

Klubbat för:

250000 SEK

Utropspris

250 000-300 000 SEK

Beskrivning

LJUSKRONA, högklassigt arbete, S:t Petersburg, Alexander I, Andrei Schreibers krets, för sex ljus, brännförgylld brons, kedjor i mässing, ljusringen med dekor av romber och fleuronger, stiliserade växtornament och palmetter, parställda liggande bevingade gripar, bladhölstrade ljuspipor på akantus, runda kedjor, takfäste i form av klot krönt med öppen krona samt örnhuvuden, lösa manschetter, höjd 86,5 cm, mindre lagningar, förgyllning med smärre bättringar, spår av el, senare manschetter
LITTERATUR:
August Hahr: De svenska kungliga lustslotten, Stockholm 1899, jämför kandelaber i Gröna salongen på Haga slott sidan 770
A. Koutchoumov: Pavlovsk - Le Palais et le Parc, Leningrad 1976, jämför variant av kandelaber i Pavlovsk bild 218
Igor Sychev: The Russian Chandeliers 1760-1830, S:t Petersburg 2003, jämför ljuskrona sidan 101, bild 446, sidan 123, bild 547 , jämför dekorelement från Andrei Schreibers amplar sidan 164f
David Watkin & Philip Hewat-Jaboor, ed.: Thomas Hope - Regency Designer, London 2008, jämför ljuskrona och väggappliquer efter Thomas Hopes design omkring 1802 sidan 424f respektive 430f
Stockholms Auktionsverk, Klassiska, våren 2014, nr 2021, jämför kandelaber tillskriven Andrei Schreiber

Detta ovanliga och spektakulära belysningsredskap har utan tvekan sitt ursprung i den ryska guldålderns bronstillverkning, där S:t Petersburg intog en särställning inte minst tack vare de från Tyskland inkallade bronsgjutarna. Paris var vid 1800-talets början helt dominerande inom tillverkningen av brännförgyllda bronser, med över 130 verkstäder, vilket var en följd av att skråväsendet avskaffades 1791. I Ryssland eftersträvade man, enligt tsarens beslut, att bli självförsörjande på lyxprodukter såsom brännförgyllda bronsföremål, som annars måste importeras från Frankrike. I S:t Petersburg kom bronsgjutarna Johann Bauman, Friedrich Bergenfeldt och Andrei Schrieber att skapa en egen rysk tillverkning av de så eftertraktade franska bronserna. Schreiber startade sin första verkstad i S:t Petersburg som 24-åring, han kom till staden redan på 1790-talet under sin lärlingstid. De tidiga arbetena från hans verkstad är ofta inspirerade av de franska parismästarnas modeller, men senare kom Schreiber att arbeta med inhemska arkitekter i en egen mer särpräglad stil.

En direkt förlaga till ljuskronan återfinns i de ryska kandelabrar i form av en egyptiskt prästinna, som med uppsträckta armar bär en ljusring av samma typ. Dessa har attribuerats till Andrei Schreiber, flera av dekorelementen på kandelabrarna återkommer i Schreibers amplar och ljuskronor, där såväl basens figurer som kandelaberringens klassicerande ansikten är typiska. Kandelaberringen förekommer med variationer i kröndekoren, där två kända representanter utgör referensmaterial i sammanhanget. I palatset Pavlovsk, utanför S:t Petersburg, finns en variant med genombruten palmettdekor mellan ljuspiporna, i Sverige återfanns tidigare en identisk kandelaber på Haga slott, vars ljusring kröntes av örnar med utslagna vingar. Sistnämnda varianten såldes i ett identiskt exemplar på Stockholms Auktionsverk våren 2014.

Analogin mellan ljuskronan och kandelabrarnas ljusringar består, förutom rent formella drag, i att avsikten är att den ska kunna ses båda på utsidan och insidan då samtliga ytor är brännförgyllda. Detaljarbetet är högklassigt i såväl gjutning, ciselering som förgyllning, majoriteten av dekordelarna är individuellt numrerade för att sitta på ett specifik plats. Det mest iögonfallande dekorelementet är de bevingade griparna med fiskstjärtar, dessa mytiska väktargestalter, blev populära inslag inom konsthantverk och inredningar under 1700-talets slut och 1800-talets början. I den engelske designern Thomas Hopes planschverk, Household Furniture publicerad 1807, förekommer flera intressanta belysningsföremål där gripen utgör det dominerande dekorinslaget. Att Andrei Schreiber förmodligen var förtrogen med Hopes förlagor framkommer genom de egyptiska ljusstakar, vars formgivningen återgår på modeller hämtade ur Household Furniture. Som helhet är ljuskronan en sammanhållen enhet, där kedjorna är fast monterade i takfästets örnnäbbar. Möjligen kan någon form av element tidigare funnits hängande inom sfären eller kedjorna, dock finns inga synliga spår efter dylik montering.

Auktionsnummer:

1061

Datum:

2015-06-02