Klubbat för:

32000 SEK

Utropspris

40 000-50 000 SEK

Beskrivning

ERIC TALÉNS VERKSTAD (mästare under gördelmakarämbetet i Stockholm 1813-1839), ett par ljusstakar, högklassiga sengustavianska stockholmsarbeten, en signerad under bottenbeslaget P.U.F. d. 14 augusti. 1816 den andra märkt 16 i botten (Pehr Ulrik Fyrwald 1797-1834), ciselerad, matterad och polerad brännförgylld brons, foten med bladbård och godronnering, avsmalnande kannelerad pelare på klot, band av à la greque, urnformad ljuspipa, lösa manschetter, höjd 27 cm, smärre slitage

Stockholms Auktionsverk tackar Magnus Green för värdefulla uppgifter i samband med katalogiseringen av detta föremål

LITTERATUR:
Magnus Green, Värendsbygder, 2013
Stockholms Auktionsverk, Klassiska, hösten 2015, jämför nr 1045, ett par identiska ljusstakar konverterbara till kandelabrar

OTRYCKTA KÄLLOR:
Nordiska museets skråarkiv: Jönköpings gördelmakarämbete
Stockholms stadsarkiv: Borgare som vunnit burskap i Stockholm (alfabetiskt register 1750-1829)
Hedvig Eleonora kyrkoarkiv BIa:4 (1824-1827), FI:7 (1832-1840)
Klara kyrkoarkiv CIb:6 (1781-1805)
Bouppteckningar Stockholms stad (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen FIA:422, 1822, s. 166 ff., FIA:480, 1834, s. 445 ff.)
Mantals- och krontaxeringslängder
Skråarkiv, Gördelmakarämbetet
Stockholms Magistrat- och Rådhusrätt, Burskapshandlingar, F12:30 (1825)
Ämbets- och byggningskollegium AI:112 (1821), FIa:3 (1803-1821), FIc:1-2 (1710-1801, 1802-1821)
Henrik Åberg: Tillverkning av förgyllda bronser i Stockholm under empiren, magisteruppsats, Uppsala universitet 1999

Under skråväsendet var gesällerna organiserade på ungefär samma sätt som mästarna. Efter avslutad lärlingsutbildning behövde ofta en blivande gesäll visa upp sina kunskaper praktiskt med ett prov, även kallat stycke - på samma sätt som man behövde göra ett mästerstycke/prov för att bli godkänd ledamot av ett ämbete. Gesällstycket granskades av ämbetet och bekräftade att lärlingen fullgjort skolningen i yrket. Liksom mästerstyckena är gesällernas prov sällan identifierade, detta gäller inte minst många yrken som bearbetade metall (så som gördelmakare, gelbgjutare, kopparslagare m.fl.). I båda fallen var både estetiska kvalitéer och tillverkartekniska moment avgörande, även om gesällprovet inte var lika avancerat som mästarprovet, det senare kunde ofta bestå av tre skilda arbeten.

En av de utbjudna stakarna märkt "P.U.F. d. 14 Augusti, 1816," men signaturen är synlig enbart när ljusstaken är isärplockad. Sådana märkningar är ovanliga, särskilt med datum. Vid 1800-talets början framställdes ljusstakar likt dessa framförallt av gördelmakare, en yrkesgrupp som hade bildat ämbete i Stockholm under 1600-talet. De utförde såväl gjutna som drivna metallarbeten, som de också kunde försilvra och/eller förgylla. Under 1700-talet kunde mästarprovet för Stockholms gördelmakare bestå av ett drivet, förgyllt och försilvrat arbete med biblisk figurscen. Eftersom många handlingar och dokument saknas är kunskapen om denna yrkeskår ofullständig. Protokoll för Jönköpings ämbete finns dock bevarade. Där kunde mästerstycket bestå av ett byråbeslag, 1822 nämns en bronserad lampa med sex armar och förgyllda ornament.

Den aktuella signaturen torde dock syfta på gördelmakaren Pehr Ulrik Fyrwald i Stockholm. Han föddes den 12 april (i bouppteckningen anges 12 juli) 1797 i Klara församling som son till gulddragaren och guldarbetaren Fredric Fyrwald (mästare 1786, död 1813) och dennes maka Catharina Beckström. Pehr Ulrik kom i lära under 1810-talet, 1815 nämns han som lärling hos gördelmakaren och ciselören Eric Talén, som året innan hade fem gesäller och lika många lärgossar. 1814 bestod ämbetet av tio mästare - ålderman Lander samt Keje, Tellberg, Rung, Mangeot, Orell, Ekman, Talén, Nygren och Bergström. 1821 fanns det nio mästare samt en änka som drev verkstad, antalet gesäller uppgick till 13 och antalet lärlingar till 20. Utöver dessa fanns också gördelmakare och metallmanufakturister verksamma under Hallrätten, som hade inrättats 1739.

Pehr Ulrik Fyrwald omtalas som gesäll i moderns bouppteckning från 1822, antagligen var dessa välgjorda stakar hans gesällstycke - den mest troliga förklaringen till att han signerade en av dem. För detta talar god skärpa i ornament och bårder, liksom partiell kontrast mellan matt och blank förgyllning. Men sådana detaljer förekommer även på andra stakar från tiden. Gördelmakarna i huvudstaden kunde framställa förfinade arbeten i brons och mässing. Stadens gesäller gjorde bland annat resor till S:t Peterburg - där förstklassiga bronsarbeten framställdes vid 1800-talets början - för att förkovra sig i hantverket. 1803 anhöll bland annat gördelmakargesällen Johan Ekman om att få resa till den ryska huvudstaden. Fyrwalds läromästare Eric Talén anhöll 1801 om att få resa till samma plats, om vilket den dåvarande åldermannen Tellberg inte hade något att "påminna".

Fyrwald blev sedermera mästare och den 22 februari 1825 vann han burskap och därmed rätt att idka sitt yrke i huvudstaden. 1827 flyttade han till Hedvig Eleonora församling, vid sin död den 13 juli 1834 var han mantalsskriven på Ladugårdslandet (övre). Hans bouppteckning upprättas i oktober samma år. I den upptas bland annat verktyg och redskap samt "Diverse hel och halffärdige Arbeten m.m." däribland "1. Par Bronze Ljusstakar med figurer och ägta förgyllning" samt "1. fyrarmig ljuskrona och 1. Urfodral" och "1 försilfrad Surtoutställning". Men här förtecknas också knappar, epåletter och värj- och sabelfästen m.m. Bouppteckningen ger en antydan om gördelmakarnas yrkeskunnande och omväxlande produktion.

Auktionsnummer:

1099

Datum:

2016-06-07