Tillbaka till katalog

Hugo Salmson, Pojke som samlar vallmo

Hugo Salmson, Pojke som samlar vallmo
Hugo Salmson, Pojke som samlar vallmo
Hugo Salmson, Pojke som samlar vallmo
Hugo Salmson, Pojke som samlar vallmo
Hugo Salmson, Pojke som samlar vallmo
Hugo Salmson, Pojke som samlar vallmo
Hugo Salmson, Pojke som samlar vallmo
Hugo Salmson, Pojke som samlar vallmo

Klubbat för:

Osåld

Utropspris

20 000-25 000 SEK

Beskrivning

HUGO SALMSON
1843-1894
Pojke som samlar vallmo
Olja på duk, 73 x 59.5 cm.
.
PROVENIENS
Fil. Dr Georg Fredrik Johansson (J:son) Karlin (1859-1939), Lund, genom köp ifrån Hugo Salmsons sterbhus,
dennes dödsbo, auktion, Bukowskis, Stockholm, 11 december 1940, katalognr 26
.
Studie till centralfiguren i Salmsons monumentala målning Vallmofröplockare i norra Frankrike (140 x 213 cm.), från cirka 1882 (Bury Art Museum, England). Vallmofröplockare i norra Frankrike utgör en av två monumentala målningar med rurala motiv som Salmson målade i Frankrike, den andra är Vitbetsplockare i Picardie, från 1878 (Göteborgs Konstmuseum).
.
Hugo Salmson ansågs av sina samtida vara den tekniskt mest drivne målaren i sin generation. 1867 erhöll han den kungliga medaljen för en målning med ett motiv hämtat ur den svenska historien, Sten Sture den yngres möte med Gustaf Trolle i Uppsala domkyrka. I realiteten innebar medaljen dessutom ett resestipendium och följande år begav han sig via Köpenhamn och Düsseldorf till Paris. I Paris fortsatte han inledningsvis att måla historiserande motiv. 1870 hemsände han till Akademiens utställning Gustav Vasa och den sovande Katarina Stenbock. Samma år debuterade han på Salongen i Paris med Upptäckten, en folklivsskildring från Dalarna. Under inflytande av Jean François Millet, Jules Bastien Lepage och Jules Breton skedde 1876 en radikal förändring i hans måleri. Salmson har själv beskrivit mötet med deras konst (Svenskt Konstnärslexikon, Vol. V, 1967, s. 17): "Allt vad dessa mästare gör är utmärkt genom sin stora natursanning såväl uti uppfattningen av typerna och karaktärerna som uti färgens enkla men gripande uppriktighet."
.
Samma sommar begav han sig till det intensiva jordbruksdistriktet Picardie där han inledde sitt naturalistiska måleri (op. cit.): "Jag har nämeligen hängt upp alla mina Louis XV-kostymer i skåpet och vill nu ej måla annat än vad jag ser för ögonen".Han målade där Vitbetsrensare som kom att ställas ut på Salongen i Paris samtidigt med Bastien-Lepages genombrottsverk Les Foins. Det pittoreska i gester och klädedräkt är borta och figurerna har hämtats direkt ur sin vardag. Målningen väckte livlig diskussion. Georg Nordensvan skrev (idem): "Det var som öppnade man ett fönster, men de flesta stöttes av dess realism och ansåg som von Dardel, att det inte skadat, om åtminstonde en av dessa lantflickor varit vacker".
.
Styrkt av framgången med målningen utförde Salmson de följande åren en rad sociala bondeskildringar, Bondkvinna vilande sig på vägkanten (Världsutställningen 1878), Vallmoskörd (1880) och Vid spinnrocken (1883) på Göteborgs Konstmuseum. Stilistiskt såväl som storleksmässigt kan den aktuella målningen jämföras med Den lilla axplockerskan (1884) på Nationalmuseum, vilken mäter 74 x 61 cm.. Salmson hade stor framgång i Frankrike. I boken "Nos peintres dessinés par eux mémes" av A. M. de Bélina från 1883, är Salmson den ende svenske konstnären som ägnas ett kapitel.
.
Från 1883 och framåt tillbringade Salmson somrarna i Dalby i Skåne där Prins Eugen en tid var hans elev. Det var sannolikt under denna tid han lärde känna Georg J:son Karlin, den aktuella tavlans första ägare. Karlin var museiman och hembygdsforskare och grundade Kulturen i Lund 1882, vars chef han var fram till 1933. Salmson bosatte sig sedermera i Lund där han avled 1894.

Auktionsnummer:

2027

Datum:

2016-06-08