Klubbat för:

540000 SEK

Utropspris

400 000-500 000 SEK

Beskrivning

ANDERS ZORN
1860-1920
Tiggare i Sevilla
Signerad och daterad L. Zorn Sevilla 81. Akvarell på papper, 38 x 22 cm.

PROVENIENS
Konsul Erik Brodin, Stockholm

LITTERATUR
Gerda Boëthius: Zorn - Tecknaren - Målaren - Etsaren - Skulptören, Stockholm 1949, katalogiserad under år 1881 på sidan 538, omnämnd sidorna 79, 96, 98, 99, 101, 121, 181, 224, avbildad figur 24
Hans Henrik Brumer: Zorn MCMLXXXIX, Zornsamlingarna, Mora 1989, avbildad sidan 43
Johan Cederlund: Zorn i Spanien, Arena/Åmells Art Books 2009, avbildad sidan 31

Det var som akvarellist den unge Anders Zorn fick sitt stora genombrott på Konstakademiens elevutställning 1880. Han behandlade akvarellfärgen med ett bländande handlag och han fick stor uppmärksamhet för sina alster och hyllningarna duggade tätt. Tjugoett år gammal hade Anders Zorn - eller Leonard Zorn som han vid denna tid kallade sig - bestämt sig för att resa till Spanien. Att det var just Spanien som lockade Zorn kan delvis förklaras av det intryck konstnären Egron Lundgren gjort på honom. I verket En målares anteckningar hade Lundgren skildrat sina tidigare resor i söder och i minnesutställningen över honom 1876 kunde publiken möta hans pittoreska scener från Spanien. Zorn reste via London till Paris dit han ankom den 29 augusti. Där råkade han samman med Ernst Josephson och Hugo Birger. "Ett par dagar senare var vi på väg mot det efterlängtade landet, så många gånger drömda landet" skrev Zorn i sina självbografiska anteckningar.
Josephson som var tio år äldre än Zorn och som ville visa sig lite världsvan, försökte prata italienska med kyparna - med blandad framgång. Han tog med sig Zorn till Pradomuseet för att se Velázques. Det var första gången som Zorn stod inför spanjorens måleri, men det berörde honom inte nämvärt. "Jag var bra grön", kommenterade han senare.
Från Madrid tog de två tåget till Sevilla, som vid denna tid var en stad med dryga 130 000 invånare. Staden erbjöd en beskådare både söderns ljus och färger och det moderna livets alla nöjen. Zorn fann sig snabbt tillrätta. Han njöt av tillvaron och målade med stor lust. "Det går som en dans" skrev han i ett brev till sin blivande svåger Hugo Geber. "Här är varmt, soligt o trevliga flickor o pittoreska tiggare ett paradis för målare".
Zorn trivdes bra i den äldre kamratens sällskap, och Josephson tyckte även bra om honom: "Zorn är en snäll pojke".
Helt klart var det sevillanskorna som drog till sig Zorns största intresse. "Mitt nöje är att gå på gatorna och se vackra flickor på balkongerna", berättar han i ett brev, men även i Sevillas gränder och gatuvimmel finner han motiv.

Den aktuella målningen med den gamle tiggaren som kommer in från den ljusa gatan och står innanför den halvöppna dörren med framsträckt hand och blottat huvud gjorde Josephson och Zorn varsin version av. (Ernst Josephson Spansk tiggare Nationalmuseum inv.nr NMB 315). Temat med den gamle tiggaren hade aktualiserats genom Bastien-Lepages Le Mendiant (Musée d'Orsay), en bild som rönte stor uppmärksamhet vid Salongen 1881. Josephson, som själv med framgång deltagit i detta års Salong, tillhörde den skandinaviska krets som ivrigt hyllade Bastien-Lepages realism, så det förefaller troligt att ämnesvalet var Josephsons och inte Zorns.
I en jämförelse med de båda akvareller slås man av de båda konstnärernas skilda utgångspunkter. Zorn hade rest till Spanien med Egron Lundgrens bilder i minnet, medan Josephson var präglad av Velázques och Goyas måleri, det pittoreska låg inte för honom.
Till skillnad från Zorn använde sig Josephson inte i någon större utsträckning av anekdotisk berättarteknik i sina skildringar av Sevillas folkliv. Den romska idyllen var i det närmaste utesluten i hans konstnärliga program. Möjligen kan det etnografiska reportagets neutrala form sägas utgöra en utgångspunkt för de båda konstnärerna. Zorn har här målat vått i vått på det hela våta pappret och skickligt utnyttjat mediets hela register från de svarta pigmentens förtätning till de fjäderlätta lasyrerna i framförallt dörr och väggpartierna.
"Han målar i Egron Lundgrens manér, skrev en samtida, "men ändå djärvare än han". Denna "djärvhet" bestod i Zorns skissartade arbetssätt.
Under tiden i Spanien nådde Anders Zorns akvarellteknik snabbt en övertygande fulländning. Han var full av självförtroende och samma år målar han Kusinerna som blev Zorns första internationella framgång.

Auktionsnummer:

3093

Datum:

2016-12-08