Klubbat för:

30000 SEK

Utropspris

15 000-20 000 SEK

Beskrivning

ABRAHAM ARNOLD PLAGEMANN
1826-1862
Fyrtorn i storm
Signerad och daterad Plagemann 58. Olja på pannå, 57 x 74,3 cm
På baksidan inskriberad "Å en dörrspegel i apotekshuset i ett rum å vinden målade Carl G. Plagemann omstående tafla"
.
PROVENIENS
Apoteket Nordstjernan, Drottninggatan 71A, Stockholm, från 1858-1972
Apoteksbolaget AB, VD Kansli, från 1972
i deras ägo till 2012

Denna målning är av stor konsthistorisk betydelse för kännedomen om August Strindbergs inspirationskällor i hans verksamhet som konstnär. I motiv såväl som i utförandet är den frapperande likt Strindbergs måleri från 1900-talets början. Målningen föregår Strindbergs 1900-talsmåleri med mer än 40 år. Göran Söderström som har sett det aktuella verket har påpekat att sambandet med Strindberg inte bara ligger i motivet utan också i den romantiska stormskildringen, vilken han anser kan vara påverkad av Turners måleri, vilken även Strindberg kan ha inspirerats av. Det föreligger starka skäl att tro att Strindberg har sett den aktuella målningen och inspirerats av den.
Målningen har sedan länge varit felattribuerad och ansetts vara ett verk av Carl Gustaf Plagemann (1805-1868), Abraham Plagemanns kusin. Enligt en gammal inskription på tavlans baksida målades den på en dörrspegel på apoteket Nordstjernans vind, beläget på Drottninggatan i Stockholm. Med detta avses apotekets kryddvind. Apoteket Nordstjernan, senare Apoteket Nordstjärnan, var 1817-1978 ett av Stockholms mest betydande apotek vilket grundades 1817 av Carl Johan Fredrik Plagemann (1779-1864), Arnold Plagemanns farbror. Apotekare Otto Bjurling (1870-1945) som arrenderade apoteket från 1902 önskade enligt en inskription på baksidan av tavlan att tavlan skulle skänkas till Nordiska Museets Farmakologisamling. Detta visar att tavlan under hans verksamhetstid avlägsnats från dörren, kanske redan 1902 eller t.o.m. vid ett tidigare datum. Det förefaller högst sannolikt att Strindberg sett den aktuella målningen och inspirerats av den. Strindberg var en flitigt sedd gäst på apoteket Nordstjernan och dess kryddvind. I sin ungdom uppmanades han att studera medicin av den judiske läkaren Axel Lamm och 1869 började han att laborera i kemi vid Teknologiska Institutet (G. Söderström, Strindberg och bildkonsten, 1972, ss. 11-12). Strindberg kom genom hela sitt liv att ha ett bestående intresse för farmakologi, i synnerhet kryddors användande som läkemedel och droger. I sin bok Svenska folket, 1889, Vol. I, kapitel VI, Läkemedel och Apotek, ss. 456-60, ägnar han huvudutrymmet åt att beskriva olika kryddors användningsområden, bl.a. som läkemedel vid behandling av olika sjukdomar och åkommor. I boken, Gamla Stockholm: anteckningar ur tryckta och otryckta källor, 1882 vilken han samskrev med Claes Lundin, tillägnas ett kapitel Stockholms apotek.
.
Under 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet hade Drottninggatan kommit att bli en av Stockholms populäraste gator. Strindberg var en ofta sedd besökare. På Drottninggatan 62 låg det kända antikvariatet Björck & Börjesson, vilket öppnade 1901. Karl Börjesson var en av Strindbergs närmaste vänner. 1907 utgav han dennes kontroversiella bok Svarta Fanor. I hörnet Drottninggatan/Fredsgatan låg Fritzes bokhandel där Strindberg var stamkund. På Drottninggatan nr 25 var Hallins konsthandel belägen där Strindberg 1911 ställde ut sina målningar och på nr 55 låg Restaurang 55:an, en mötesplats för konstnärer och författare, där Strindberg ofta dinerade tillsammans med Anders Zorn, Carl Larsson och Albert Engström. 1907 flyttade August Strindberg till en lägenhet på Drottninggatan 85 i ett nybyggt hus som han kallade "Blå tornet", där han kom att bo fram till sin död 1912. Tidigare samma år hade han öppnat Intima Teatern på Barnhusgatan 20, en tvärgata till Drottninggatan, i kompanjonskap med teaterledaren och skådespelaren August Falck.
.
Konstnären Abraham Arnold Plagemann föddes i Gustavia på den svenska kolonien S:t Barthélemy i Västindien som tolfte barn av en syskonskara på fjorton där hans far, Conrad Ludwig, bror till Apotekare Carl Fredrik Plagemann, var tullförvaltare. Deras syster, Albertina, var gift med Fredrik Carl Ulrich (1808-1868), Guvernör på S:t Barthélemy. I unga år gick Plagemann till sjöss som matros och "midschipman" på amerikanska fartyg. 1844 kom han första gången till Sverige. 1846 tog han örlogstjänst för Förenta Staterna i kriget mot Mexiko (maj 1846-februari 1848). Vintern 1848-49 var han i amerikansk kustbevakningstjänst stationerad i Cincinatti. Sommaren 1849 kom han till Göteborg. På hösten och vintern samma år besökte han sin farbror, apotekare Carl Johan Fredrik Plagemann i Umeå där denne var stationerad som direktör i första salpetersjuderidistriktet, som omfattade Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län. Under vistelsen där började han måla i akvarell, företrädesvis sjöstycken. Hans farbror hade under 1820-talet studerat på Konstakademien och under sina resor passat på att teckna av ett stort antal orter i Norrland, vilka genom sin exakthet har stort kulturhistoriskt värde. Med ekonomiskt understöd av denne kom Plagemann 1850-51 att studera måleri i Köpenhamn hos marinmålaren Anton Melbye (1818-1875), hos vilken också Markus Larsson studerat. På våren 1851 ställde han i Göteborg ut sina första marinmålningar. På Konstakademin ställde han de följande åren ut fyra målningar, 1853 nr 226 Sjöstycke och nr 343 Dyning i engelska kanalen, och 1858 nr 155 Scen på strömmen vid Antwerpen och nr. 156 Fiskarbåt och Ostindie-farare under byväder på Zuyder-Zee i Holland (E. Hultmark, Kungl. Akademien för de fria konsterna, 1935, s. 222). En lotsbåt på Texels redd, målad 1854, köptes av Alfred Wahlberg, genom vars testamente den kom att ingå i Statens konstsamlingar. Sommaren och vintern 1852-53 tjänstgjorde han som extra kadett på fregatten Josephine och besökte bland annat Nederländerna. 1855 besökte han Paris och var sedan växelvis i Göteborg och Stockholm till hösten 1859. Åren 1860-61 deltog han i amerikanska inbördeskriget på nordstaternas sida och befordrades till kapten. Han återvände 1861 till Göteborg där han avled den 7 maj 1862. Han är representerad på Göteborgs Konstmuseum med fyra målningar, bland andra Vinga fyr.
.
1. Från dess grundande 1817 fram till 1914 fungerade Apoteket Nordstjernan som landets enda instruktionsapotek, där studenter från Farmaceutiska institutionen utbildades och avlade de praktiska examensproven. Apoteket var till en början inhyst i det Westmanska palatset på Drottninggatan 96-98, men då huset 1829 köptes av Vetenskapsakademien flyttade det till Drottninggatan 84. Carl Johan Fredrik Plagemann innehade apoteket till 1852, då han sålde det till sin svärson Fabian Reinhold Kindstrand (1821-1894), gift med hans dotter Ewa Dorothea (1826-1917. Deras dotter, Eva Dorothea Helena, gifte sig med Gustaf Upmark, chef för Nationalmuseum, vars dotter Hedvig Upmark gifte sig med Carl Robert Lamm (1856-1938)). År 1858 flyttade verksamheten till en för apotekets räkning särskilt uppförd byggnad på Drottninggatan 71A, ritad av Johan Fredrik Åbom. Byggnadsritningarna visar iskällare, stötkällare, filtreringsrum och laboratorium i husets källarvåning. På bottenvåningen fanns förutom själva apoteket diverse arbetsrum och sovplats för eleverna. Längst upp i gårdsflygeln fanns en kryddvind. Plagemann var far till historie- och porträttmålaren Carl Gustaf Plagemann (1805-1868). I samband med flyttningen till nya lokaler målade denne ett porträtt av sin far införlivandes apotekare attribut (Samling Lamm). År 1875 erhöll Jakob Christian Gottlieb Piltz privilegium att driva apoteket. Jämte apoteksrörelsen startade han 1878 tillverkning av artificiella hälsovatten och byggde upp en liten fabrik på egendomen (1899 flyttades den till nybyggda lokaler på Birger Jarlsgatan 120 under namnet Nordstjernans mineralvattenfabrik). Hälsovattnet serverades även i apoteket och blev en stor publik framgång. Om morgnarna drack stadens herrar gärna ett par glas Karlsbader eller Vichy för att sedan "gå ner" vattnet under en rask promenad till sina arbeten. År 1877 lade Piltz grunden till Sveriges första läkemedelsbolag då han införskaffade ångkraft för att driva bland annat pulvrisering, skärning och extinktion av kvicksilver i apotekets stora laboratorium, vilket ledde till grundandet av Nordstjernans Droghandel. 1908 flyttade bolaget till en nyuppförd fastighet på Torsgatan 4. Det blev senare känt under namnet Vitrum. Åboms apotekshus revs 1910, men apoteket inrymdes i den nya byggnaden som restes på tomten. Inredningen ritades av Hugo Rahm som var något av en specialist i sammanhanget. Apoteket låg kvar på adressen fram till 1978 då det lades ned. I Apotekarsocietetens Farmacihistoriska museum på Wallingatan 26 finns flera detaljer ur inredningen bevarade i det så kallade Nordstjärnan-rummet.
.
Stockholms Auktionsverk tackar Henry Avar för katalogiseringen av detta verk.

Auktionsnummer:

3051

Datum:

2016-12-08