Elias Martin, Eremiten
Klubbat för:
22000 SEK
Utropspris
25 000-30 000 SEK
Beskrivning
ELIAS MARTIN
1739-1818
Eremiten
Olja på uppfodrad duk, 68 x 54 cm.
.
PROVENIENS
I konstnärens ägo fram till ca 1806
Fröken Elma Lundborg, född 1865
.
UTSTÄLLD
Elias Martin utställning, Konstakademien, Stockholm 1931, katalognr 93
Elias Martin och hans krets, Nationalmuseum, Liljevalchs konsthall, Stockholm 1950, katalognr 364
.
LITTERATUR
Förteckning på Martins Arbeten som äro att bese i Huset N:o 19 uti Kungsbacken, längst inne på gården. - Entéen är 16 Skillings Riksg., då Katalog utan särskildt betalning medföljer, Stockholm, tryckt hos C. F. Marquard 1806, nr. 114 "En Eremit i sitt lugn, studerar sig sjelf i den Maken det hufvud hans håller i handen, han skräckes icke för den dödes ben, solen gläder icke dess mindre dess dystra bo. Naturen är dess dageliga betraktande."
Ragnar Hoppe: Målaren Elias Martin, 1933, ss. 182-3 avbildad sidan 187, katalognr 143
.
Denna målning, utförd före 1806, är unik i Martins produktion och i svensk konsthistoria. Ingen annan målning är känd avbildande en eremit vid sin eremithydda eller, som det också kallas, eremitage. Eremitage har dock avbildats, exempelvis eremithyddan i Engelska parken i Forsmarks bruk av Elias Martin (akvarell i Uppsala Universitets Bibliotek) och Jonas Carl Linnerhielm (1758-1829) (linjeetsning "Eremitage i Forsmarks Park" samt akvarell från 1807 "Partier i parken med eremitgrottan, Belisarii boning och obelisken" i Jernkontorets ägo. Om sitt besök där skriver Linnerhielm den 18 juni 1807 (T. Forsman, Vem anlade engelska parken?, i Forsmarks bruk. En Uppländsk herrgårdsmiljö, 1984, s. 197):
.
"Vildheten tilltager, en fotstig kröker till en klippa, och vid dess fot röjer sig en galler-dörr af obarkade grenar. Man väntar här en håla eller ett förvaringsställe för trädgårdsredskap, men - inom denna stängsel finner man en nätt Grotta, och i dess skumhet en Eremit, sittande med en bok i handen. Han är klädd i mörk violett kåpa, och har en mild men allvarsam uppsyn.."
.
Eremithyddan i Forsmark byggdes 1804 under Samuel af Ugglas ägarskap av Forsmarks bruk. En vaxeremit fanns kvar i grottan till 1879 då den ersattes med en träfigur. Modet att anlägga eremithyddor i parkanläggningar kom till Sverige från England i slutet av 1700-talet. I en nyligen utkommen bok av Professor Gordon Campbell, The Hermit in the Garden: From Imperial Rome to Garden Gnome, 2016, sägs följande om eremithyddor i England under 1700-talet:
.
"It was highly fashionable for owners of country estates to commission architectural follies for their landscape gardens, many of which included hermitages comprising of a small cottage, cave or contemplative gazebo. Often, landowners would inhabit their hermitages with imaginary or, in some cases, real hermits. Hermits were often hired for seven years, required to refrain from cutting their hair or washing and had to live austerely. They could receive up to £600 in return, enough to never work again."
.
Professor Campbell menar att skälet till att anlägga eremithyddor och befolka dem med inhyrda "eremiter" står att finna i överklassens fäbless för melankoli och socialt patos.
Hoppe, op. cit., gör följande betraktelse av den aktuella målningen:
"Vore inte belysningsproblemet med dess suggestiva ljusdunkel och motsättningen mellan de belysta partierna i förgrunden och grottans kyliga mörker så vackert löst, skulle man nästan vilja kalla en sådan målning enbart kuriös. Nu blir den dock ett stycke inspirerat måleri, där man inte minst beundrar det breda, saftiga föredraget och bildens organiska enhet."
.
Motivet är gestaltat i skymningen, vilket illustreras av fullmånen som skymtar mellan träden. Från en tekniskt och målerisk synvinkel uppvisar målningen en ny fas i Martins konstnärsskap. I hans tidigare verk, i likhet med den tradition som var förhärskande hos landskapskonstnärer under 1600-1700-talen, applicerade Martin träd och annan vegetation först efter det att himlen och bakgrunden hade målats. I den aktuella målningen har hans teknik genomgått en radikal förändring. Han har först målat träden och vegetationen och därefter fokuserat sitt intresse på himlen och bakgrunden. Detta framgår tydligt av ljusinsläppen mellan trädens olika grenar vilka applicerats först efter det att träden målats. Detta innovativa målningssätt skapar en känsla av ögonblicksbild som om målningen vore utförd i det fria direkt inför motivet. Martin förebådar med denna teknik impressionismens idé, vilket redan Hoppe noterade. Eremitens ansiktsdrag visar frapperande likhet med anletsdragen hos en figur i en figurstudie av Martin såld på Stockholms Auktionsverk 3 mars 2015, nr. 296310. Möjligtvis har konstnären lånat sina egna anletsdrag till bägge dessa figurer.
Auktionsnummer:
3123
Datum:
2016-12-08