Klubbat för:

Osåld

Utropspris

150 000-175 000 SEK

Beskrivning

PEHR LJUNG (ornamentsbildhuggare i Stockholm 1743-1819, kunglig hovbildhuggare 1788), konsolbord, högklassigt gustavianskt stockholmsarbete, sannolikt formgivet efter Louis Masreliez ritningar, träskuren dekor, förgyllt med polerat guld och slagmetall, sarger med pärlstav, ursparningar med vit botten, vinlövsrankor, centralt placerat fält med kymation och akantusornament, överkragade benanfanger med bandfläta, avsmalnande ben med kannelering, troligtvis senare skiva av granitell, höjd 85, 119 x 68,5 cm, smärre nagg, kompletterade fotavslut

PROVENIENS:
Tidigare i samlingarna på ett östgötsk herresäte sedan 1800-talets första hälft

LITTERATUR:
Göran Alm: När franskt blev svenskt - den franska konstnärsfamiljen Masreliez i Sverige under 1700-talet, Lund 1991, jämför Pehr Ljungs konsolbord i stora sängkammaren på Tullgarn sidan 110
Torsten Sylvén: Mästarnas Möbler - Stockholmsarbeten 1700-1850, Stockholm 1996, jämför signerade föremål av Pehr Ljung sidan 165ff
Ingrid Sjöström, red.: Haga - Ett kungligt kulturarv, Karlstad 2009, jämför skurna vinlövsdekorer, utförda av Pehr Ljung 1791, på serveringsbord i matsalen på Gustav III:s paviljong på Haga sidan 148
Stockholms Auktionsverk, Klassiska, våren 2015, nr 1106 jämför Johan Tobias Sergels konsolbord med identisk sargdekor och ben

Pehr Ljung tillhör en av de tongivande ornamentbildhuggarna under den gustavianska eran. Fadern Johan Ljung var verksam vid Stockholms slott som hovbildhuggare och arbetade med att färdigställa inredningen i det nya kungaresidenset. Sonen Pehr fick sin första utbildning i faderns ateljé och studerade även för Jean Eric Rehn vid Konstakademien. 1777 startade Ljung egen verkstad och utnämndes 1780 till agrée vid Konstakademien. Genom sina arbeten vid Haga för kungen, Gustav III, erhöll Pehr Ljung 1788 titeln kunglig hovbildhuggare och 1794 upptogs han som slottsbildhuggare. I motsats till sina jämnåriga konstnärskollegor, däribland Masreliez och Sergel, gjorde inte Ljung några studieresor utomlands. Istället förvärvade han en omfattande samling med planschverk och mönsterblad, vilka utgjorde inspirationskällor för många av hans arbeten. I hans bouppteckningen framgår att verk av såväl Piranesi och Winckelmann samsades med arbeten av Blondel, Meissonnier, Le Pautre och Oppenord.

Flertalet av medlemmarna i den gustavianska kungafamiljen gav Ljung uppdrag för såväl fast som lös inredning, både Gustav III som hans bröder hertig Karl och prins Fredrik Adolf, samt systern prinsessan Sophia Albertina. Samtliga av syskonen inredde sina lustslott, stadspalats och inte minst våningar på Stockholms slott i den nyklassicistiska stilen som vi populärt kallar den gustavianska.

Prins Fredrik Adolf påbörjade omgestaltningen av Tullgarn på 1780-talet och anlitade flera av landets främsta konstnärer och konsthantverkare, däribland Jean-Baptiste och Louis Masreliez, Pehr Ljung och Ernst Philip Thoman. I Röda salongen återfinns tre konsolbord med porfyrskivor burna av stående karyatider med uppsträckta armar som levererades av Ljung 1793. I Stora sängkammaren återfinns också ett par stora konsolbord med kopplade ben och italienska marmorskivor, tillverkade av Ljung. Dessa upptogs i en förteckningen, från december 1806, över de föremål som enligt Gustav IV Adolfs förordnande blev kvar på slottet, benämnda "2 förgyldta Bord med Italienska Marmorskifvor 50 Riksdaler".

Auktionens konsolbord har samma högklassiga utförande som det par i mindre version, vilka såldes våren 2015 på Stockholms Auktionsverk. Genom en nyupptäckt visade sig borden vara beställda av skulptören Johan Tobias Sergel. I samband med katalogiseringsarbetet återfanns en samtida påskrift som blivit övermålad när borden förgylldes på 1780-talet, med följande lydelse: "Desse 2ne bord är i herr Särgells comision de blifva förgylte utom botten som blevfwidt mörk blå under qrussidulerna. Qrokanten mitt på bli polert botten". På samma sätt är auktionens konsolbord förgyllt och fältet på mitten med polerat guld, men istället för djupblå botten har man valt en vit kulör under vinlövsbården, som syftar till att ge illusionen av vit marmor. Parallellt figurerar också konsolbord av Ljung som givits Wedgewood-blå och vita detaljer för att imitera det engelska biskviporslin som var högsta mode under 1700-talets andra hälft.

Auktionsnummer:

2059

Datum:

2016-12-07