Klubbat för:

30000 SEK

Utropspris

30 000-40 000 SEK

Beskrivning

JOHAN SEVENBOM
1721-1784
Vy mot Nya Kungsholmsbron från Riddarholmen
Signerad och daterad J. Sevenbom pinx (i gul färg) 1761 (i röd färg). Olja på duk, 25,5 x 34,5 cm.
.
Denna nyupptäckta målning är en av Sevenboms tidigaste kända stockholmsbilder och en av hans tidigaste kända målningar utförda efter hans återkomst till Stockholm i juni 1760 efter hans tioåriga vistelse i Paris. Två målningar daterade samma år, 1761, är tidigare kända, Drottningholms slott med omgivningar, vilken överlämnades av konstnären till drottning Lovisa Ulrika (Nationalmuseum)1 och Stallkanalen och gamla Norrbro med Kgl. Myntet (Stockholms Rådhus).2 I likhet med den aktuella målningen är dessa utförda under sommarhalvåret eller tidig höst.
.
Drottningholmsbilden är den första i en serie av sammanlagt 15 målningar föreställande de kungliga lustslotten som Sevenbom utförde mellan 1761 och hans död 1784. Troligtvis målades den på spekulation i avsikt att erhålla uppdrag att utföra liknande slottsbilder. I februari 1761 riktade Sevenbom en underdånig skrivelse till Kungl. Maj:t, slottsbyggnadsdeputationen i avsikt att bli antagen som slottsmålare med årlig lön och utkomst. Den 12 mars fattades beslut att Sevenbom mot styckvis betalning skulle få utföra vyer av kungsgårdar i riket för Lilla galleriet i slottet. I villkoren ingick att han fick ett arbetsrum på slottet. Den första målningen i denna serie, en vy av Gripsholms slott, levererades i augusti 1762.3 Samma år målade han en vy av Ulriksdals slott, beställd av Lovisa Ulrika som pendang till den tidigare av Drottningholm (Nationalmuseum).4
.
Stallkanalen och gamla Norrbro med Kgl. Myntet utförd 1761 är den första i en serie med motiv från Stockholm vilka Sevenbom kom att utföra fram till sin död för utsmyckning av magistratssalen i Stockholms Rådhus (Bondeska palatset). Sammanlagt kom han att utföra 18 stycken (Stockholms Stadsmuseum). Målningen fungerade som introduktionsbild och prov på hans kompetens i avsikt att erhålla uppdrag att måla vyer över Stockholm för stadens räkning. 1762 lämnades den till magistraten på Stockholms rådhus för bedömning. Först år 1765, med bistånd av rådets ordförande, överståthållare Johan Albert von Lantinghausen (1699-1769), beslöt rådet att ge Sevenbom uppdrag att måla stadsutsikter för utsmyckning av magistratssalen under förutsättning att han levererade en målning per år mot betalning för var målning. I beslutet ingick också att dessa skulle stickas i koppar och tryckas vilket skulle gynna staden och ge inkomster. Detta kom emellertid aldrig att ske. I sin introduktionsbild har Sevenbom inkluderat tre övreståndspersoner vilka synes vara involverade i en diskussion. De är baserade på verkliga personer och föreställer troligtvis Stockholms tre då ledande arkitekter, slottsarkitekten Carl Johan Cronstedt (1709-1779) och hans närmaste medarbetare Carl Fredrik Adelcrantz (1716-1796) samt den unge framtidsmannen Erik Palmstedt (1741-1803), blivande stadsarkitekt.5
.
Vyn på den aktuella målningen är tagen från Riddarholmen. mot den s.k. Nya Kungsholmsbron. Bron, en 500 m. lång flottbro, byggdes 1669-72 i en svag vinkel och var på sin tid norra Europas längsta. 1709 ersattes bron av en ny rak bro som var kortare och som byggdes om och förkortades ytterligare i takt med att Klara sjö utfylldes. På grund av eldfaran fick man inte bära facklor över bron. År 1766 ersattes träbron av en lång stenkonstruktion, bestående av två stenmurar med trädäck.6 I fonden på målningen syns en mindre bro, den s.k. Munkelägersbron, senare benämnd Gamla Kungsholmsbron, Kungsholmens äldsta bro, som ledde till Blekholmen belägen i Klara sjö. 7 De två kvarnarna på höjden, den vänstra belägen på Kungsklippan, finns utmärkta på en stockholmkarta från 1751 (fig 1). Nedanför en av dessa syns den tornlösa Kungsholms kyrka (officielt namn Ulrika Eleonora kyrka), invigd 1688.8 Det rödfärgade huset vid ändan av Nya Kungsholmsbron är Hornska huset, f. d. Gripenhielmska malmgården, en av Kungsholmens äldsta byggnader, uppförd på 1670-talet av baronen och guvernören Edmund Gripenhielm (1622-1675). Huvudbyggnaden var ett trevåningshus med pilaster och högt säteritak. Flygelbyggnaderna var två våningar höga med valmat sadeltak, varav en syns på Sevenboms bild (fig. 2). År 1694 köptes byggnaden av Bergskollegium av hans änka Anna Rålamb, dotter till riksrådet Claes Rålamb, och omvandlades till ett slags forskningscentrum med läkaren och naturforskaren Urban Hjärne som föreståndare. Han anlade en mycket berömd medicinalväxtträdgård och ett Laboratorium Chemicum. I södra flygelbyggnaden hade Christopher Polhem sitt Laboratorium Mechanicum där den första tekniska undervisningen i Sverige hade sin början. Egendomen försåldes 1713 till Nils Karlsson Gyllenstierna som 1720 sålde den vidare till Arvid Horn. 1749 köptes malmgården tillbaka av Kronan från hans son Adam Horn. Efter familjen Horn kallas byggnaden även Hornska huset. Kronan överförde samma år köpet på Sundhetskommissionen. Redan till 1734 års riksdag hade stadsfysikus Nils Boys framfört ett förslag om inrättande i huvudstaden av ett sjukhus som skulle fungera som både vård- och undervisningsanstalt. Detta förslag blev inte genomfört, men när Sundhetskommissionen vid 1739 års riksdag utverkade vissa förmåner i och för bildandet av fond för grundläggning och underhåll av sjukhuset, påbörjades en insamling av medel. Denna tog efter 1746 ökad fart, sedan två av den tidens främsta läkare, Abraham Bäck och Olof Acrel, börjat intressera sig för saken samt i tal och skrift verka för densamma. År 1752 började Sveriges första lasarett under överinseende av den nyinstiftade Serafimerorden sin verksamhet med Serafimerlasarettet på området. 9 Carl von Linné och hans lärjunge P. J. Bergius hjälpte till att förädla medicinalträdgården.10 1760 byggdes flyglarna om och fick sjuksalar med 42 sängplatser. I huvudbyggnaden inrättades operationssalar. Åren 1785-1788 kompletterades lasarettet med en utbyggnad till stor kostnad efter ritningar av stadsarkitekt Erik Palmstedt (1741-1803). 11 Serafimerlasarettet var till 1765 Sveriges första sjukhus. Då beslöts att länslasarett skulle upprättas ute i landet. Hornska huset finns med i fonden på två andra målningar av Sevenbom, den ovan nämnda Stallkanalen och gamla Norrbro med Kgl. Myntet och hovstallet och Blekholmen mot Södermalm, från 1782).12
.
Den vita byggnaden till höger om Hornska huset förekommer även i fonden på den ovan nämnda Stallkanalen och gamla Norrbro med Kgl. Myntet och hovstallet, daterad samma år (fig. 3-5).13 Byggnaden är emellertid endast känd genom Sevenboms målningar. Någon liknande byggnad har veterligen inte uppförts på platsen. Erik Palmstedts utbyggnad av Serafimerlasarettet 1782-85 kom inte heller att inkludera någon fristående byggnad. Förekomsten av denna byggnad i Sevenboms två målningar från samma år visar att det redan vid detta tidiga skede fanns planer för utbyggnad av Serafimerlasarettet medelst en fristående byggnad, troligtvis efter ritningar av Cronstedt eller Adelcrantz. Den aktuella målningen kan mycket väl utgjort ett beställningsarbete i avsikt att visa hur en planerad utbyggnad av lasarettet skulle te sig. Målningens oansenliga storlek till skillnad mot andra kända verk av Sevenbom med motiv från Stockholm, vilka samtliga är utförda i monumental storlek, talar också för att den var ämnad för officiellt bruk.
.
.
1. B. Hallerdt, Sevenboms Stockholm. Johan Sevenbom - förnyare av svensk landskapskonst under 1700-talet, 2010, s. 30, ss. 46-50
2. Idem., ss. 75-80
3. Idem., färgbild s. 40
4. Idem., färgbild s. 43
5. Idem., s. 76
6.1868 invigdes ytterligare en nybyggd bro på denna plats, denna gång en svängbro av stål
7. Gamla Kungsholmsbron revs under sent 1800-tal och ersattes av Kungsbron
8. Det nuvarande kyrktornet med kupolen tillkom först 1810
9. Tillsammans med sin bror Bengt flyttade Bergius verksamheten till deras malmgård Bergielund belägen där Vasa Real och Gustav Vasa kyrkan nu ligger. 1785 flyttades trädgården till i Frescati vid Brunnsviken, nuvarande Bergianska trädgården
10. Ordensvändet i Sverige infördes 1748
11. Den största förändringen genomfördes efter Per Axel Nyströms ritningar på 1830-talet då byggnaden förlängdes med två fack söderut och huvudbyggnadens säteritak togs bort. Den tidigare södra flygeln omgestaltades istället till det dominerande mittpartiet som längan fortfarande har idag
12. Hallerdt, op. cit., ss. 123-125
13. Idem., detaljbild s. 80

Auktionsnummer:

3041

Datum:

2017-06-08