Klubbat för:

55000 SEK

Utropspris

30 000-40 000 SEK

Beskrivning

MINIATYRSKRIN, "Gunilla Bielkes dosa", renässans, ebenholtz med silvermonteringar, graverade beslag, hjärtformad nyckelskylt med dubbelörn, höjd 4, 6,5 x 4,5 cm

Skrinet innehåller två papperskonvolut med textilfragment som, enligt påskrift, är tagna som souvenirer ur Uppsala domkyrka den 6 februari 1811. Det ena är ett fragment av tuskaftat linnetyg, s k lärft, som uppges komma från drottning Margaretas lintyg som sändes till Albrecht av Mecklenburg. Det andra är ett fragment, enligt uppgift från Erik XIV:s byxor, av brunsvart tuskaftat siden, vilket dock sannolikt härrör från Nils Stures pantalonger, vilka han bar i samband med Sturemorden i Uppsala 1567.

En fragmentarisk nedteckning av dosans proveniens lyder: "Denna dosa skall hafwa warit Kong Johan. III.s Sweriges Drottning Gunilla Bielkes dosa hwar uti hon förvarat sine smärre mobilier - Efter hennes död kommit i hennes arfwingars händer hwarefter en maijor Gyllenram på Borums Säteri wid Söderköping bekommit den, af hwilken dess informator sedermera Kyrkoh: i Tjust [fick den] Magnus Samuel Södersten fick den såsom Souvernir."

PROVENIENS:
Enligt nedteckning Gunilla Bielke (1568-1597), drottning av Sverige 1585-1592 genom sitt giftermål med Johan III, därefter hennes arvingar
Major Fredrik Ram, adlad Gyllenram (1684-1737), gift med Eva Elisabet Scheibe (1698-1784), Borums säteri, Mogata socken, Östergötland
Kyrkoherde Magnus Samuel Södersten (1702-1777), verksam i Östergötland
Kabinettskammarherre ryttmästare Oscar Holtermann (1859-1932), Stockholm
därefter i arv inom familjen

Sedan 1800-talets andra hälft har miniatyrskrinet, kallat Gunilla Bielkes dosa, gått i arv från Oskar II:s gudson, kabinettskammarherre Oscar Holtermann och vidare i arv inom familjen. Hur Holtermann förvärvat det unika skrinet är inte klarlagt, hans far Markus Høyer Holtermann var förste hovmarskalk vid norska hovstaten och gift med friherrinnan Sigrid Fleming. Oscar Holtermann var gift med grevinnan Maud von Rosen och utnämndes 1895 till ryttmästare, 1897 till adjutant hos Oskar II, 1902 kammarherre hos hertigparet av Västergötland och 1904 kabinettskammarherre hos Oskar II.

Med skrinet följer en nedteckning med uppgifter om dess proveniens, det fragmentariska dokumentet härrör sannolikt från 1700-talets första hälft. Här uppges att Johan III:s drottning, Gunilla Bielke, haft skrinet till förvaring av dyrbara mindre föremål. Skrinets karaktär påminner om de dukatskrin, av förgylld mässing, som tillverkades i Nürnberg, vilka brukar förknippas med traditionen att ge bruden en penninggåva i samband med giftermålet.

Bröllopet mellan Johan III och Gunilla Bielke ägde rum den 21 februari 1585 i Västerås domkyrka och dagen efter kröntes Gunilla till drottning. Både bröllopet och kröningen var mycket påkostade och Johan III var mycket angelägen om att ceremonin skulle vara praktfull, eftersom det uttryckts kritik mot Gunilla Bielkes status och rang. Särskilda kröningsregalier tillverkades och i Västerås domkyrka finns den biskopskräkla från 1585, som tillverkades till den kungliga vigseln.

Johan III avled 1592, varefter hertig Karl försökte inskränka änkedrottningens arvsanspråk. Slutligen godkände Sigismund hennes krav 1594. Genom en donation från Johan III hade hennes ärvda barndomshem, Liljestad i Skönberga, utökats. Gunilla fick full vårdnad om sonen Johan, hertig av Östergötland, och flyttade 1595 till Bråborgs slott vid Bråviken i Östergötland, vilket uppförts som änkesäte åt henne. Två år senare avled Gunilla på slottet i samband med sin 29-årsdag den 25 juni 1597, hennes son, hertig Johan, slutade sina dagar på Bråborg den 5 mars 1618. Enligt nedteckningen ska skrinet därefter gått i arv och hamnat adelsmannen Fredrik Gyllenrams ägo, som bebodde Borums säteri, utanför Söderköping i Östergötland. Hans hustru, Eva Elisabet Scheibe, var barnbarn till Vendel Hansson Scheibe, som var befallningsman över Stegeborgs län, slottsfogde och befallningsman på Bråborgs slott. Det föreligger intressanta geografiska och genealogiska samband som överensstämmer med uppgifterna som återgivits i nedteckningen.

Textilfragmenten som förvarats i skrinet togs, enligt uppgift den 6 februari 1811, som souvenirer ur Uppsala domkyrka. Under 1800-talets början förvarades textilierna i ett olåst skåp i domkyrkan, där besökare klippte ut små tyglappar som souvenirer från de historiska textilierna. I Livrustkammarens samlingar finns två liknande fragment bevarade, dels ett fragment av ofärgad linnelärft, "Ett stycke af den fana gjord av Drottning Margarethas lintyg som hon sände till kon. Albrecht" (LRK inv nr 2430), dels ett "Stycke af Nils Stures pantalonger nyttjade då han mördades" (LRK inv nr 2428), båda ur Carl David Arfwedsons samling. Sannolikt rör det sig om samma textilier som förvarats i miniatyrskrinet.

Auktionsnummer:

2272

Datum:

2017-06-07