Klubbat för:

8000 SEK

Utropspris

15 000-20 000 SEK

Beskrivning

OLOF ARBORELIUS
1842-1915
Fjällandskap med stuga
Signerad och daterad Arborelius 65 (inristad i färgen). Olja på pannå av papp fäst på kartong, 34,5 x 50,8 cm.
Sterbhusetikett på baksidan: Målad af Olof Arborelius intygar, signerad av E. T. Arborelius, konstnärens son
.
PROVENIENS
Konstnärens sterbhus
.
.
Denna målning, utförd en plein air, till formatet en av Arborelius största kända, utfördes under en vandring från norra Dalarna till Norge sommaren 1865, hans enda kända besök i Norge. Arborelius studerade på Konstakademien 1860-65 men utförde varje sommar vandringar i norra Dalarna i avsikt att utföra oljeskisser. Han utgick från sitt föräldrahem i Orsa där hans far var prost. Johan Fredrik Höckert (1826-1866) hade under ett tre månader långt besök i prostgården i Orsa 1858 undervisat Arborelius i denna teknik. I likhet med Lappland var norra Dalarna i mitten av 1800-talet tämligen otillgängligt och därför okänt för den stora allmänheten. Några egentliga vägar fanns inte och man fick vandra till fots eller rida på häst. Publikationen av Carl Anton Pettersons (1818-1863) på sin tid högt skattade arbete, Lappland, dess natur och folk, 1861-64, med illustrationer av Per Daniel Holm (1835-1903), bidrog till ett ökat intresse för fjällvärlden. Säkerligen uppmuntrades Arborelius att genomföra dessa vandringar av Holm, som studerade på akademien 1858-1863.

Ytterst litet är känt om Arborelius vistelse i norra Dalarna och Norge sommaren 1865. Däremot känner vi av hans brev till sina föräldrar väl till hans sommarvandringar i norra Dalarna under tidigare år. Hans detaljerade anteckningar kan tjäna som illustrationer till den aktuella oljestudien. 1864 besökte han exempelvis Särnatrakten. Han berättar om det vänliga mottagandet i fäbodarna långt från allfartsvägarna där han undfägnas mjölk och tunnbröd. I en beskrivning av en av fäbodstugorna nämner han att det saknas spis men att det på jordgolvet brinner flera eldar. En av väggarna var utvändigt fullristad med runor och latinska bokstäver och han drar den djärva slutsatsen att de ännu begagnades som skrift. I trakten fanns åtskilliga fornlämningar. Han nämner även att allmogens skodon var av fornnordiskt snitt (V. Loos, Friluftsmåleriets genombrott i svensk konst 1860-85, 1935, s. 102). Vid Fjetälvens stränder antecknar han:

"Jag går som genom ett paradis: majestätisk skog på båda sidorna och ljufva blomsterfält vid stränderna. Liljekonvaljer och linnea fylla den milda, klara luften med vällukt."

Och från Idre:

"Bakom dem höga skogen i bakgrunden reste sig Städjan och Nipfjellet med allt väldigare proportioner och längst bort syntes de norska fjellen med skimrande snöfläckar på sina sidor."

Hans iakttagelseförmåga är skarp och han observerar sin omgivning i minsta detalj (op. cit., s. 103).

"I fredags middag följde jag med ett folk till deras fäbodar vid Årvallen, som ligger en mil härifrån vid foten av Städjan. Under vägen hade man flera stortartade utsigter öfver fjellen. Ett färgspel af rigtigt underbar effect erbjöd Städjan och Nipfjellet på en halv mils avstånd. Den ljusa renmossan på öfre delen af fjellen lyste klart emot det mörkare blå i luften och klipporna kastade mörka skuggor öfver fjellplateauerna och sjelfva Städjestöten af röd skiffer med gråsten längst uppå lyste som en blank kopparhjelm med stålkanter övfver de andra fjellpartierna. / Landet under fjellet låg där som ett mörkblått haf, vid horisonten låg en lång kedja af fjell, öfver hvilka dock tinnarna genom solen höjde sig majestätiskt, men i nordvest brann den i moln nedgående solen i guld och purpur."

Auktionsnummer:

3107

Datum:

2017-06-08