Klubbat för:

Osåld

Utropspris

100 000-125 000 SEK

Beskrivning

JEAN BAPTISTE MASRELIEZ (formgivare och ornamentbildhuggare i Stockholm 1753-1801) tillskrivna, ett par speglar, högklassiga gustavianska stockholmsarbeten, parställda, träskuren dekor av bildhuggarkvalitet, sannolikt originalförgyllning av polerat guld och slagmetall, illusorisk krok med bandrosett och band i ögla, ymniga blomsterfestonger av krysantemum och rosor, ramar med bandstav och pärlstav, kvicksilverfolierade glas, 117 x 96 cm, obetydliga dekorskador och lagningar
Möjligen ursprungligen avsedda som ramar

PROVENIENS:
Ekolsunds slott, Husby-Sjutolfts socken, Uppsala län
Carl Kempe (1884-1967)
därefter i arv till nuvarande ägare

LITTERATUR:
Göran Alm: När franskt blev svenskt - den franska konstnärsfamiljen Masreliez i Sverige under 1700-talet, Lund 1991, sidan 94ff, jämför skulpterade dekor i Vita kabinettet på Stockholms slott
Göran Alm & Rebecka Millhagen, red.: Drottningholms slott, band I, Stockholm 2004, sidan 79, jämför ritning av gustaviansk spegeltrymå troligen avsedd för Gustav III:s spelrum, sidan 82, jämför skulpterade dörröverstycken utförda av Jean Baptiste Masreliez för Gustav III:s spelrum på Drottningholms slott, sidan 106, jämför dörröverstycke i hertiginnans sängkammare

Det högklassiga bildhuggeriarbetet i ramarnas krön återkommer i versioner, på Drottningholms och Stockholms slott, utförda av Jean Baptiste Masreliez. Här firar Masreliez sin triumf med illusoriska krokar, band och rosetter som bär upp de dignande festongerna med rosor och krysantemum. Motivet med denna blomsterprakt har sina rötter i rokokons formvärld, där asymmetrin skapar spänning och ett avbrott mot de stränga klassicerande stilarna. Under 1700-talets andra hälft blir inte minst dessa prunkande växtslingor endel av inredningen i många slott och herrgårdar genom målade väggfält utförda av exempelvis Lars Bolander och Johan Pasch. Fågelsalen på Ekolsunds slott är ett representativt exempel på detta lätta rokokomåleri, utfört av Bolander.

Speglarna har hängt i matsalen på Ekolsund och upptas i en inventarieförteckning från 1947, under den legendariske Carl Kempes tid, där Jean Eric Rehn uppges som möjlig upphovsman. Ekolsund är intimt förknippat med Gustav III, trots att hans period som ägare av slottet bara sträcker sig under drygt fyra decennier. Egendomen var under 1500-talet i Gustav Vasa ägo och gick i arv till Johan III och Gustav II Adolf, den senare gav Ekolsund som förläning till Åke Tott. Genom reduktionen 1683 drogs egendomen in till Kronan och gavs 1716 som förläning till lantgreve Fredrik av Hessen, sedermera Fredrik I. Kungen sålde Ekolsund vidare till arvprinsen Adolf Fredrik, vars son kronprins Gustav formellt blev dess ägare 1747, då ständernas faddergåva om 200.000 daler silvermynt användes för köpet och slottets iståndsättande. Kronprinsen uppskattade Ekolsund och ägnade sig åt slottets och parkens förskönande, jämte jaktpartier och de praktfulla tornerspel som iscensattes. Upprustningen av Ekolsund för kronprins Gustav, skedde under ledning av slottsarkitekterna Carl Fredrik Adelcrantz och Jean Eric Rehn på 1770-talet.

Auktionsnummer:

2357

Datum:

2017-06-07