Klubbat för:

Osåld

Utropspris

200 000-250 000 SEK

Beskrivning

FREDRIC LUDVIG RUNG (kunglig hovciselör 1779, gördelmakarmästare 1788), ett par appliquer, högklassiga gustavianska arbeten, för vardera två ljus, brännförgylld brons, krönta av flammande urnor, lejonmaskaroner, kedjehängen med bjällror, postament med ströblomster, kannelerad stomme med naturalistiskt formade ljusarmar, droppskålar i form av liljor, urnformade ljuspipor, botten med avslutande akantusblad och pinjekotte, höjd 39 cm, lagning, ställvisa bättringar, spår av el

PROVENIENS:
Förvärvade under slutet av 1990-talet till svensk privatsamling

LITTERATUR:
Ragnar Hjorth: Gustaf III:s paviljong på Haga, Stockholm 1956, sidan 126, avseende Rungs leverans till Haga
Jan von Gerber: Förgyllda bronser under empiren, Västerås 1991, sidan 42f, jämför appliquer av Fredric Ludvig Rung i Husgerådskammarens samlingar
Ingrid Sjöström, red.: Haga - Ett kungligt kulturarv, Karlstad 2009, sidan 174, jämför appliquer av Fredric Ludvig Rung i Biblioteket, Gustav III:s paviljong vid Haga
Uppsala Auktionskammare, Internationell kvalitetsauktion, våren 2016, nr 266, jämför mycket snarlik variant av modellen signerade F. Rung fec.

Under den gustavianska eran skapades några av de mest högklassiga brännförgyllda föremålen någonsin. Den inhemska tillverkningen var hantverksmässig och i korta serier som ofta var unika beställningsarbeten, medan parisverkstädernas produktion var mer omfattande och av mer varierande beskaffenhet. I Sverige var de dyrbara bronserna förbehållna det absoluta toppskiktet inom kungahuset och högadeln. Kostnaderna för att låta tillverka brännförgyllda föremål var hög både ekonomiskt och för dem som utförde den farliga processen att förgylla med kvicksilver.

Fredric Ludvig Rung föddes den 20 juli 1758 i Stockholm och var son till gördelmakaråldermannen Fredrik Rung och hans maka Anna Sophia Weser. Sannolikt fick Rung sin första praktiska skolning i faderns verkstad, men förmodligen bör de verkstäder som var knutna till slottsbyggnadsprojektet i Stockholm varit ett naturligt inslag i Rungs utbildning. Genom överintendenten Carl Hårleman introducerades den franska rokokon i interiörerna på Stockholms slott, slottsbyggnadsprojektet krävde att utländska konstnärer och hantverkare engagerades för att färdigställa byggnaden. Vid sin resa 1745 till Paris kom Hårleman i kontakt med bronsgjutaren René La Cour och ciselören Pierre Pantaleon vilka båda värvades till Stockholm. Hårleman beskriver Pantaleon som kunnig i även gjutning och modellering, vilket innebar att han kunde utföra tre personers arbetsuppgifter. La Cour och Pantaleon anlände till Stockholm 1745 och med följde också den då 13-årige sonen Simon Pantaleon.

Både far och son Pantaleon omnämns i Carl Johan Cronstedts redovisning av byggnadsarbetena vid Stockholms slott i mitten av 1700-talet. Så småningom figurerar Simon Pantaleon som en mer självständig hantverkare då han enligt räkenskaper levererat ljusplåtar i mässing och ljusarmar för slottsinredningen. Pantaleon samarbetade också med den blivande hovciselören Fredric Ludvig Rung vid tillverkningen av beslagen till Georg Haupts mineralskåp 1774. Det praktfulla skåpet var Gustav III:s gåva till prinsen av Condé och ingår i samlingarna vid slottet Chantilly. Några månader innan sin 21-årsdag 1779 utnämndes Rung till kunglig hovciselör. Genom hovintendenten Jean Eric Rehns försorg intygades att han hade erforderliga kunskaper i ritning, modellering, ciselering och förgyllning.

Omkring 1780 startade Rung sin utländska studieresa, som tog honom till Tyskland, Holland, Frankrike och avslutningsvis England. Han beskriver själv mycket förnöjd sin parisvistelse: "med tillträde och tillfälle att hos den förnämsta konstnären i denna genre, oavbrutet i 3ne års tid fullfölja mina kunskaper". I samband med Gustav III:s besök i Paris 1784, erhöll Rung en resepension av kungen för att kunna fortsätta studierna. Åter i Sverige 1787 fick Rung beställningar av kungen för bland annat inredningen av paviljongen vid Haga. Hans mest kända arbete, ett par appliquer i stort format, levererades 1791 till Biblioteket i kungens paviljong. Av kassaräkning för Haga, samma år, framgår följande: "Til Bibliotequet 1791 Apr. 20, 2 Stycken 11 quarter höga liusarmar med 4 lius i hvardera förgl. en or moulu ock cisilerad à 140 Rdr. st. St. d. 30 April 1791 F.L. Rung". Med utgångspunkt från Louis Masreliez ritning för rummet skapade Rung ett mästerverk inom svensk bronsgjutning. Genom sin internationella stil och ypperliga kvalitet blev Rung flitigt anlitad av kungahuset, han var de facto den första riktigt namnkunniga svenska mästaren inom sitt skrå och blev viktig för den fortsatta utvecklingen inom brännförgyllda bronser.

Auktionens appliquer är en variant av det signerade par som såldes våren 2016 genom Uppsala Auktionskammare. Tack vare denna signatur, F. Rung fec., samt andra arkivariskt säkerställda föremål av Rung i Kungl. Husgerådskammarens samlingar, kan vi utan tvekan fastställa Rung som upphovsman. Ytterligare ett känt par av samma typ, som de signerade, såldes av Thunér Antikhandel, i samband med Antikmässan i Älvsjö 2013. Det nu aktuella paret har inte den krönande bandrosetten som de två tidigare nämnda, dock föreligger denna variant även i en välkänd sörmländsk slottssamling, uppenbarligen har Rung varierat sitt eget tema i olika tappningar.

De appliquer som levererades av Rung 1803, till Kungl. Husgerådskammaren, ansluter till auktionens exemplar i utformningen av de naturalistiska ljusarmarna och lejonmaskaronerna. Dock är formspråket färgat av den den franska empirens nya formspråk då väggfästet utformats som pilkoger med fem nedstuckna pilar, förmodligen alluderar detta på Amors pilar och koger som ett attribut för kärleksguden.

Auktionsnummer:

1139

Datum:

2017-12-12