Klubbat för:

Osåld

Utropspris

35 000-40 000 SEK

Beskrivning

HUGO SALMSON
1843-1894
Körsbär, två barn i en skogsglänta
Signerad H. SALMSON. Olja på duk, 88,5 x 68 cm.
Originalduk och originalspännram

Denna nyupptäckta målning är troligtvis utförd i Dalby i Skåne, Salmsons födelseort dit han återvände från Frankrike under somrarna mot slutet av sin levnad. Motivmässigt är den jämförbar med hans kända målning Vid grinden i Dalby, från 1884, i vilken en sittande pojke håller körsbär i sin ena hand (Luxembourg Museet, Paris) (fig. 1). Stilistiskt, emellertid. är den radikalt annorlunda och påtagligt mer fritt och upplöst utförd. Till skillnad mot andra kända målningar av Salmson, med liknande motiv, uppvisar målningen inte lika tydliga influenser från franskt genre-måleri. I detta avseende har målningen större släktskap med Richard Berghs genremålningar utförda i Frankrike under samma tidsepok (fig. 2). Den utsökta ljusbehandlingen påminner osökt om konstnärinnan Eva Bonniers måleri under hennes verksamhetsperiod i Frankrike på 1880-talet. Allt detta talar för att målningen är ett sent verk, utfört mot slutet av Salmons levnad.

Salmson har fokuserat intresset på ljuset som faller mot marken genom träden, och positionerat de två barnen i skugga och halvskugga. Troligtvis har Salmson avbildat två flickor, även om den stående flickan visar pojkaktiga ansiktsdrag. Trots barnens centrala plats i målningen, spelar de en mindre framträdande roll, den sittande flickan förefaller närmast att smälta ihop med den bakomliggande muren. Salmson har på detta vis betonat barnens härkomst, det är fattiga lantsortbarn han avbildat - flickan i förgrunden bär inga skor - alternativt tiggarebarn - den sittande flickans bär en ränsel på sin rygg - vars naturliga vistelsemiljö är en bygds omkringliggande natur. Vid sidan av August Malmströms skildringar av landsortsbarn från hans hembygd i Rotebro, såsom Grindslanten, från 1885, intar Salmsons målning en central plats i social-realistiska skildringar av svenska barn och deras villkor i svensk konst under 1800-talet.

Hugo Salmson ansågs av sina samtida vara den tekniskt mest drivne målaren i sin generation. 1867 erhöll han den kungliga medaljen för en målning med ett motiv hämtat ur den svenska historien, Sten Sture den yngres möte med Gustaf Trolle i Uppsala domkyrka. I realiteten innebar medaljen dessutom ett resestipendium och följande år begav han sig via Köpenhamn och Düsseldorf till Paris. I Paris fortsatte han inledningsvis att måla historiserande motiv. 1870 hemsände han till Akademiens utställning Gustav Vasa och den sovande Katarina Stenbock. Samma år debuterade han på Salongen i Paris med Upptäckten, en folklivskildring från Dalarna.

Under inflytande av Jean François Millet (1814-1875), Jules Bastien Lepage (1848-1884) och Jules Breton (1827-1906) skedde 1876 en radikal förändring i hans måleri. Salmson har själv beskrivit mötet med deras konst (Svenskt Konstnärslexikon, Vol. V, 1967, s. 17): "Allt vad dessa mästare gör är utmärkt genom sin stora natursanning såväl uti uppfattningen av typerna och karaktärerna som uti färgens enkla men gripande uppriktighet."

Samma sommar begav han sig till det intensiva jordbruksdistriktet Picardie där han inledde sitt naturalistiska måleri (op. cit.): "Jag har nämeligen hängt upp alla mina Louis XV-kostymer i skåpet och vill nu ej måla annat än vad jag ser för ögonen."

Han målade där Vitbetsrensare (Göteborgs Konstmuseum) som kom att ställas ut på Salongen i Paris samtidigt med Bastien-Lepages genombrottsverk Les Foins. Det pittoreska i gester och klädedräkt är borta och figurerna har hämtats direkt ur sin vardag. Målningen väckte livlig diskussion. Georg Nordensvan skrev (idem.): "Det var som öppnade man ett fönster, men de flesta stöttes av dess realism och ansåg som von Dardel [Fritz von Dardel], att det inte skadat, "om åtminstonde en av dessa lantflickor varit vacker".

Styrkt av framgången med målningen målade Salmson de följande åren en rad sociala bondeskildringar exempelvis Bondkvinna vilande sig på vägkanten (Världsutställningen 1878), Vallmoskörd (1880), Vid spinnrocken (1883) (Göteborgs Konstmuseum) och Den lilla axplockerskan (1884) (Nationalmuseum). Salmson uppnådde stor framgång i Frankrike med dessa skildringar av landsortsbefolkningens liv. I boken Nos peintres dessinés par eux mémes av I. A. M. de Belina från 1883, är Salmson den ende svenska konstnären som ägnas ett kapitel.

Auktionsnummer:

2085

Datum:

2017-12-13