Klubbat för:

310000 SEK

Utropspris

150 000-200 000 SEK

Beskrivning

LEANDER ENGSTRÖM
Ytterhogdal 1886-1927 Stockholm
Forellfiskaren
Signerad Leander Engström.
Inskriberad "Forellfiskaren: Skiss utförd i Abisko vid Abiskojock år 1918. Efter skissen är utförd en större målning - en bland de vackraste Leander E. gjort.", i bläck på baksidan.
Olja på pannå, underteckning i blyerts, 32,3 x 40,8 cm.
Utförd vid Abiskojock i Abisko, Lappland 1918

PROVENIENS
Förvärvad från konstnären av Helge Dahlstedt (Wilhelmina 1885-1963 Wilhelmina), Överläkare och chef för Österåsens sanatorium 1919-1951,
i arv inom familjen till 2013

LITTERATUR
N. Palmgren, Leander Engström, i serien Svenska målare, 1939, s. 77, 112 (avbildande den stora versionen)
S. Strömbom, Leander Engström, i Nutidsmänniskan och konsten, 1950, s. 16 (avbildande stora versionen)
Utställd:
Leander Engström - Minnesutställning, Kungliga Akademien för de fria konsterna, Stockholm 1928, under 1918, nr. 76 (utlånad av Doktorinnan Dahlstedt, Österåsen)
Tio målare ser på Norrland, Riksförbundet för Bildande Konst, vandringsutställning nr 178, 1937 (utlånad av Dr. Sven Dahlstedt)
Leander Engström 1886-1927, Prins Eugens Waldemarsudde, kat. av H.-O. Boström, Stockholm,19 september-30 november 1986, s. 24, 35, nr. 53 avbildad i färg (utlånad av Dr. Sven Dahlstedt, Härnösand)
Leander Engström, Museet Kulturhuset, Borås, 1986-87, nr. 53 (utlånad av Dr. Sven Dahlstedt, Härnösand)?
Den stora färgskrällen, Liljevalchs konsthall, Stockholm, 2008 (utlånad av Björn Dahlstedt).

Motivet är hämtat från Abiskojokks flöde ut i Torneträsk. I fjärran skymtas bergsmassiven bortom Pålnoviken vid sjöns västända bortom vilka gränsen till Norge är belägen.
Forellfiskaren målades 1918 och översattes samma år i ett större format vilken var tänkt att ingå i en planerad serie föreställande norrländska mansyrken och manliga aktiviteter, heroiserande framställda (70 x 88 cm., utst. kat, 1928, op. cit., nr. 71, Strömbom, op. cit., Palmgren, op. cit.). Förutom Forellfiskaren kom endast Andjägare (Nationalmuseum) och Ripjägare (privat ägo) att utföras. Andra motiv tänkta att ingå i serien var bl. a. björnjägare, forsfarare, timmerflottare och timmerhuggare.
Strömbom, op. cit., skriver följande om Forellfiskaren:
"Lyckokänslan över att få leva i fjällvärldens fredade vidder har inspirerat Engström till Forellfiskaren, en bild skimrande av klarhet och andlig hälsa. Konstnären har här med stor dristighet spelat ut färgmotsättningar och linjernas kontraster men samtidigt hållit ihop bilden i en lycklig jämvikt."
Och Boström (utst.kat., 1986, op. cit. , s. 35):
"Forellfiskaren, även den målad 1918, visar en man som med krum rygg kämpar för att få upp den lilla fisk som sprattlar på kroken (kat. nr. 53). Han är klädd i röd skjorta och blå byxor, ungefär som fasanjägaren på Fyn och i likhet med flera av Engströms ensamma vildmarkshjältar. En av deltarmarna i Abiskojokks utflöde i Torneträsk bildar en S-kurva i bildens mellanplan, vilken i större skala tar upp och varierar fiskarens konturlinje. I fjärran reser sig de delvis snöhöljda bergskäglorna bortom Pålnoviken vid sjöns västända. Fjällbjörkarna lyser gula och röda, och luften är höstlikt klar."
Boström anser att Engström 1918-19 når höjdpunkten i sitt nordiska måleri (op. cit., s. 111) :
"Åren 1918-19 representera kanske höjdpunkten av Engströms nordiska produktion. Hans måleri utvecklas med snabbhet, dock utan att förändras till sin grundkaraktär. Det blir med var dag, obevekligare, strängare och större med en allt helare form. Granitaktig fasthet i konstruktionen förenas nu med klarhet och skärpa i teckningen, en personlig rytm i linjerna och en lika personlig proportionering av volymerna gå samman med en allt mer emaljerad färg. Det är nu stil av den art konstnären alltid eftersträvat och sammanbiten kraft i detta måleri, vilket vill och kan tolka en hård och kylig nordisk verklighet."
Engström var under denna period intresserad av kinesisk och orientalisk konst. För att vinna orientering inom litteraturen kring kinesisk konst, uppsökte han Osvald Sirén, den store kännaren av kinesisk konst. Palmgren, op. cit., s. 112, har påpekat Forellfiskaren visar inflytande från bägge dessa två stilriktningar, påverkan av kinesiskt måleri märks framförallt i den upplösta framställningen av landskapet, den närmast tuschliknande tekniken och den inbördes kontrasteringen av landskapets individuella delar i avsikt att skapa djup och perspektiv, det orientaliska inflytandet i den närmast emaljartade och pastelliknande färgen.
Efter att sett den stora utställningen av Leander Engström på Svensk-Franska Konstgalleriet 1937, skrev Otto G. Carlsund följande om Engströms måleri, vilket utgör en träffande beskrivning av Forellfiskaren (T. Brunius & U. T. Moberg, Otto G. Carlsund skriver om konst, 1988, s. 93):
"Norrland gnistrar av färger, strålar av ljus och är muntert och livgivande. På hans palett radas upp knallande ultramarin, krapplack, veronesegrönt, kadmiumorange och citrongult. Och så mycket vitt. Den vita skummande på forsarnas yta, skimrande i luften ovanför dem i tusen vattenpärlor, det vita sken på blankslipade granithällar i det starka solflödet, det låg på grangrenar och på bergstoppar."
Engström, bördig från jämtländska Ytterhogdal, företog ett antal resor till Lappland, första gången 1907, flera tillsammans med Helmer Osslund. Osslund var den som rekommenderade Engström att vidareutveckla sin talang vid Konstnärsförbundets målarskola. Engström träffade där Isaac Grünewald som vid första anblicken av den unge konstnären hade uttalat "Där kommo Leander Engström och hans kumpan Hadar Jönzén [Helmer Osslund] från Norrland i pjäxor och med näverkont på ryggen". De två blev goda vänner och det var Grünewald som lockade den då 23-årige Engström till Académie Matisse i Paris. Född och uppvuxen i Norrland började konstnären emellertid snart längta tillbaka till vidderna i norr: "Jag måste ha frisk luft i lungorna och känna fjällriset under skosulorna, annars är det fara att jag förgås." Redan i maj 1909 reste han tillbaka till Sverige. 1916 köpte han en gammal stuga i Lappland som han lät flytta till Abisko, vilken kom att bli både hans bostad och ateljé under sommarvistelserna i Lappland. Det var där han under senare hälften av årtiondet kom att forma sitt mest självständiga bidrag till den svenska konsten.
År 1918, då den aktuella målningen tillkom, ställde konstnärstrion Leander Engström, Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald ut sina verk i en gemensam utställning på Liljevalchs konsthall. Utställningen blev ett vägskäl inom den svenska konsthistorien. Det var här det moderna svenska expressionistiska måleriet gjorde sitt inträde på den svenska konstscenen och nådde en bredare publik. Den franskskolade trions progressiva konst utgjorde en stark kontrast mot det för tiden rådande stilidealet som glorifierade naturalismen och det nationalromantiska måleriet. Dessa utländska och nydanande konstimpulser utgjorde en radikal provokation mot konstetablissemanget och sågs av många i kritikerkåren som ett hot mot den svenska särarten. Vid sidan av konstnärernas regelbrott mot den klassiska konstens grundprinciper och samtidens etablerade smak, låg den sistnämnda kritiken i den utländska skolning som format konstnärerna och vars impulser nu importerats. I både Engströms och konstnärskollegornas fall hade dessa impulser kanaliserats genom Matisse, den främsta företrädaren för expressionismens och fauvismens idéer i Frankrike. Expressionistutställningens trio tog alla lärdomar av upplevelserna på kontinenten och översatte denna franskinspirerade expressionism till egna tolkningar och svenska motiv.

MÅLNINGENS PROVENIENS:
Under sina gemensamma resor i Norrland knöt Osslund och Engström kontakt med Helge Dahlstedt, överläkare vid Österåsens sanatorium i Sollefteå och en av regionens kulturprofiler. Sanatoriet vid Ångermanälvens och Faxälvens sammanflöde erbjöd en samlingsplats där många av samtidens konst- och kulturpersonligheter träffades. Kulturlivet uppmuntrades under Helge Dahlstedts ledning och under hans tid blev Österåsen det mest eftersökta sanatoriet i Sverige, särskilt bland intellektuella. Helge Dahlstedts stora intresse för konst, som han delade med sin hustru Eva, medförde att de med tiden kom att skapa en mycket framstående konstsamling. Engström och paret Dahlstedt träffades första gången 1909 vid en utställning på Hallins konsthandel i Stockholm. I mötet med Engströms verk slogs Dahlstedt av dennes talang: "När Leander Engström bröt fram och tolkade sitt hemland Norrland med sin strålande färg och sin djärva uttrycksfulla form, då blevo vi båda betagna." Detta blev inledningen på vad som kom att bli en livslång vänskap. 1917 köpte paret sitt första verk av Engström, "Den sovande Pierrot", och fler inköp kom att följa, bl.a. "Forellfiskaren". Sammanlagt ett 30-tal målningar av Engström kom att ingå i Dahlstedts samling. 1920 besökte Engström första gången Österåsen och återkom ett flertal gånger under sina resor till Abisko. Deras vänskap kom att fortsätta att hedras efter Engströms död då paret Dahlstedt hjälpte konstnärens änka ekonomiskt. Tillsammans med ett antal andra målningar i samlingen lånades "Forellfiskaren" ut till 1928 års minnesutställning för Leander Engström. Utställningen blev en publiksuccé som resulterade i en betydande summa för änkan samt en hedrande exposé över en av våra främsta modernisters konstnärliga gärning.

Auktionsnummer:

2108

Datum:

2017-12-13