Klubbat för:

Osåld

Utropspris

500 000-600 000 SEK

Beskrivning

LJUSKRONA, synnerligen högklassigt gustavianskt stockholmsarbete, för 12 ljus, Hagamodell, matterad och polerad brännförgylld stomme i mässing, överst med päronformad glaskropp omgiven av uppsvängda plymer med margueriter, ovaler och kläppar, krönt av drottningkrona klädd med fasetterade pärlor, ringen klädd med margueriter, knappar och droppar samt girlanger med klumpar, tre brännförgyllda kedjor med omväxlande runda och ovala öglor förbinder drottningkronan med ljusringen, doserade ovala kedjeglas, löst hängade mittstång med klot, doserade girlanger med ovaler, uppsvängda plymer med klumpar, mittstångens bas med fasettslipade stamglas, genombruten ljusring med nollgaller och släta pärlor, gjutna dekorer av blomsterkorgar med lagerhängen samt maskaroner, S-formade ljusarmar med akantushölster, mitten med uppsvängt spröt behängd med stjärna, girlanger och klumpar, blad- och akantushölstrade droppskålar och ljuspipor, doserad korgbotten med ovaler, botten med öppning och avslutande kjol med rosett och pinjekotte, höjd 140 cm, smärre nagg, spår av elektrifiering

LITTERATUR:
Eva Dyrssen: Magiskt ljus, Stockholm 2002, sidan 43ff, jämför snarlika ljuskronor
Ingrid Sjöström, red.: Haga - Ett kungligt kulturarv, Karlstad 2009, sidan 140, 143, 146, 156, 167 & 323

Få platser i Sverige är så intimt förknippade med Gustav III som Hagaparken vid Brunnsviken, här skapade kungen sitt eget Campagna Romana, med italienskklingande namn som Albano, Frescati och Tivoli. Redan som kronprins, under sommaren 1767, hyrde Gustav III Haga gård, och fyra år senare köpte den nyblivna kungen gården. Gustav III:s plan var ursprungligen att anlägga en mindre engelsk park vid Haga och åren 1771-1780 byggdes en enkel park med promenadvägar på Brunnsvikens tre holmar. 1785 sålde kungen Ekolsunds slott och förvärvade samma år Brahelunds gård vilket utvidgade Hagaparken mot norr till mer än den dubbla storleken.

Gustav III var själv mycket engagerad och utförde egna skisser både till parken och till byggnaderna, arkitekterna bakom området var Fredrik Magnus Piper, Louis Jean Desprez, Olof Tempelman och Carl Christoffer Gjörwell d.y. Kungens egen paviljong, även kallat Haga lilla slott, blev en exklusiv tillflyktsort från Stockholms slott. Paviljongen uppfördes 1787-1792 med Olof Tempelman som arkitekt och Louis Masreliez som inredningsarkitekt. Här skapades en av de absoluta höjdpunkterna i den svenska konsthistorien, som än idag lockar besökare från hela världen för att uppleva den gustavianska stilens starkast lysande exempel. Det var också från Haga som kungen begav sig till Stockholm, den 16 mars 1792, för delta i maskeradbalen på Operan, där attentatet mot Gustav III slutligen ändade hans liv den 29 mars samma år.

Inredningen av Gustav III:s paviljong blev i flera fall stilbildande, där Erik Öhrmarks sullastolar har fått en närmast ikonisk status även i modern tid. Förutom väggfast inredning, möbler och konsthantverk så har byggnadens ursprungliga ljuskronor haft en bestående popularitet och blivit synonyma med begreppet Hagakrona. I byggnaden återfinns fortfarande åtminstonde sex versioner av ljuskronan på samma tema. Förebilden för dessa hämtades från kontinentala Louis XVI ljuskronor, som i likhet med övrigt under den gustavianska eran omformades i en försvenskad variant. Ljuskronorna levererades till Haga av gross- och möbelhandlaren Carl Adolph Grevesmühl (1744-1827), vars familj flyttade till Sverige från Mecklenburg i början på 1700-talet. Fadern hade en möbelbutik, där Carl Adolph, som var äldst av de åtta syskonen, började arbeta vid 14 års ålder. Butiken övertogs så småningom av sonen. Möbelaffären blev den mest populära i branschen, sedan Gustav III beslutat sig för att göra stora beställningar för att inreda de kungliga slotten. Carl Adolph Grevesmühl blev framgångsrik och välbärgad, utöver sin bostad i hörnhuset Stortorget och Skomakargatan i Gamla Stan, ägde han Zinkensdamm och sedermera förvärvade han säteriet Herresta nära Gripsholm.

Auktionens ljuskrona är ett synnerligen högklassigt prov på den gustavianska tidens ljuskronor, med sina kedjeglas är den en variation på Hagamodellens spindelbundna modeller. Stommens brännförgyllda kedjor, krönet i form av en drottningkrona och den gjutna ljusringen särskiljer Hagamodellen från de vanliga samtida svenska ljuskronorna med tunnare stommar av mässing. Den höga kvalitén, i såväl Hagapaviljongens ljuskronor som auktionens, tyder på att Grevesmühl utnyttjat sina kontakter i Tyskland för att importera visa av delarna som sedan sattes ihop och kläddes med glas av böhmisk kristall. Paralleller till exempelvis ljuskronor från firma Werner & Mieth i Berlin tyder på ett samröre med tyska manufakturer. Förmodligen kunde Grevesmühl kringgå de importrestriktioner som rådde, genom sin uppdragsgivare Gustav III. Den aktuella ljuskronan har dekorelement i ljusringen, maskaroner, som direkt ansluter till den Hagakrona som hänger i sängkammaren på Gustav III:s paviljong.

Auktionsnummer:

1122

Datum:

2017-12-12