Klubbat för:

200000 SEK

Utropspris

200 000-250 000 SEK

Beskrivning

JEAN BAPTISTE MASRELIEZ (formgivare och ornamentbildhuggare i Stockholm 1753-1801) tillskrivet, konsolbord, högklassigt gustavianskt stockholmsarbete av slottsverkstadskvalité, lunettformat, delvis originalförgyllning av polerat guld och slagmetall, rikligt skulpterad dekor, sargen med bandfläta, benanfanger med fleuroner och hängande blomsterfestonger, även baksidan med delvis skuren dekor, benens fronter med boucléstav och akantushölster, fotkryss med voluter, centralt placerad urna behängd med hänklar, fleuroner, fotavslut i form av pinjekottar, skiva av kolmårdsmarmor med dubbel kälning, höjd 86, 79 x 48,5 cm, obetydliga lagningar och retuscher

PROVENIENS:
Troligen hertigen av Östergötland prins Fredrik Adolf, Tullgarns slott, Hölö socken, Södermanlands län
troligen Stockholms Stads Auktionskammare, sterbhusauktionen efter hertig Fredrik Adolf (1750-1803), den 19 april 1806, N:o 59
troligen bergsrådet adelsmannen Detlof Heijkenskjöld (1751-1824), Hellefors bruk, Örebro län

LITTERATUR:
Carl David Moselius: Louis Masreliez - med en inledning om Adrien och Jean Baptiste Masreliez´ verksamhet på Stockholms slott, Stockholm 1923, jämför ritning av väggparti med spegel och konsolbord av Jean Baptiste Masreliez, sidan 32
Bo Vahlne, red.: Möbelhistoria på Gripsholm, Stockholm 1987, sidan 94f, jämför snarlikt konsolbord i Gröna salongen på Gripsholm
Bo Vahlne: Nyinredningen av Rosersbergs slott 1797-1818, Stockholm 1988, sidan 119f, 185 & 273, fotnot 94
Göran Alm: När franskt blev svenskt - den franska konstnärsfamiljen Masreliez i Sverige under 1700-talet, Lund 1991, text sidan 80ff, sidan 86f, jämför avbildade konsolbord i Sofia Magdalenas och Gustav III:s paradsängkammare, sidan 88, ritning av konsolbord, sidan 107, förslagsritning till förmaket efter Pelarsalen på Stockholms slott
Göran Alm & Rebecka Millhagen, red.: Drottningholms slott, band I, Stockholm 2004, sidan 79, 83 & 101, jämför rittningar, dekorelement av Jean Baptiste Masreliez
Ursula Sjöberg, red.: Rosersbergs slott, Stockholm 2005, sidan 15, jämför snarlikt konsolbord i Gula förmaket på Rosersberg
Stockholms Auktionsverk, Klassiska, hösten 2013, nr 1099, jämför det mannerheimska konsolbordet av Jean Baptiste Masreliez
Stockholms Auktionsverk, Klassiska, våren 2015, nr 1106, jämför historik kring Johan Tobias Sergels konsolbord av Pehr Ljung

OTRYCKTA KÄLLOR:
Riksarkivet, Svea Hovrätt, Adliga bouppteckningar, SE/RA/420422/01/E IX b/225, bildid C0100833_00309 (1825) Detlof Heijkenskjöld
Stockholms Stadsarkivet, Stockholms Stads Auctionskammare, 1806 års protokoll, 19 april, avseende hertig Fredrik Adols sterbhus

ETT KONSOLBORD AV KUNGLIG KVALITET

Konsolbordet förvärvades av nuvarande ägare vid samma tillfälle som det par konsolbord vilka genom undersökningar i samband med försäljningen vid Stockholms Auktionsverk 2015 visade sig vara beställda av konstnären Johan Tobias Sergel. Dessa konsolbord förvärvades sannolikt av adelsmannen Detlof Heijkenskjöld, från hertig Fredrik Adolfs sterbhus, 1806 vid Stockholms Stads Auctionskammare. Av Heijkenskjölds bouppteckning den 24 maj 1825 omnämns utöver de förmodade konsolborden från hertigen också "1 Gammalmodigt Bord med Skifva af Grönspräcklig Sten". Möjligen är detta bord identiskt med vårt konsolbord.

I auktionsprotokollet från hertig Fredrik Adolf sterbhus från den 19 april 1806 figurerar tre intressanta namn, Heikenschöld, HofRättsR: Heikenschöld samt Kamh: Heikenschöld, det verkar alltså som att alla tre bröderna var köpare av föremål på sterbhusauktionen efter Fredrik Adolf. Av fem förgyllda bord står Heikenschöld som köpare av objekt 55, 58 och 59, benämnda som: "1 förgt: salonn bord med marmor skifva", vardera till ett belopp om 33, 33:16 respektive 21:40 Riksdaler. De två övriga borden köptes av baron Cederhielm för 22 Riksdaler styck. Sannolikt döljer sig brukspatronen Detlof Heijkenschöld bakom namnet Heikenschöld, han hade framgångsrikt varit verksam vid bergskollegiet och slutade 1776 med assessors titel, vid faders död löste han ut sina syskon från Hellefors bruk och lät 1782 uppföra den nya herrgården. 1817 utnämndes han till bergsråd och 1821 blev han ensam ägare till hela Hellefors bruk.

Konsolbordet har ett uppenbart släktskap med det bord som återfinns i Gula förmaket på Rosersbergs slott. Den fasta inredningen ritades av Jean Eric Rehn, medan Jean Baptiste Masreliez ritade och utförde ett konsolbord, vilket är den enda möbel som finns kvar från den ursprungliga inredningen. En ritning av Masreliez till ett konsolbord snarlikt Gula förmakets finns i Konstfackskolans samlingar, vilken överlämnades av Karl XV till Tekniska skolan. Sannolikt härstammar ritningen från Karl XIII:s bibliotek. Ytterligare en intressant referens på Rosersberg är hertig Karls säng, sannolikt utförd av Masreliez omkring 1774, vars skulpterade dekor ansluter till konsolbordets.

Auktionsnummer:

27

Datum:

2018-12-05