Klubbat för:

Osåld

Utropspris

1 200 000-1 500 000 SEK

Beskrivning

SKATTMANSÖBYRÅN, av GOTTLIEB IWERSSON (mästare och hovschatullmakare i Stockholm 1778-1813, slottssnickare omkring 1784), högklassigt gustavianskt stockholmsarbete, fanerad med björk, citron, jakaranda, lönn, mahogny och rosenträ, matterade, polerade och ciselerade brännförgyllda beslag, översta lådfronten med intarsiadekor av bård och friser, nedsänkt fält med infälld beslagsgirlang i form av löpande hund med akantus och voluter, lådan med lådinredning, facklist med beslag av bandstav, fyllning mellan lådor, nedre lådfront med infärgade friser i grönt och kontrasterande fält, hörnen med intarsia à la chinoise, fältet med skuggverkan, central medaljong med klassicerande mansprofil med lagerkrans, omgiven av solfjädersfält inom oval, dragringar i form av lagerkransar och rosetter, konturerad lambrekäng med beslag av lagerfestong och rosett, snedställda hörn med akantusornament, friser och fält, cabrioleben med beslag av växtornamentik, kortsidorna med friser och fält, lådbotten märkt med rödkrita A V Sandberg, skiva av kalksten med kälning, nyckel medföljer, höjd 82, 102 x 50 cm

PROVENIENS:
Skattmansö herrgård, Vittinge socken, Västmanlands län
Brukspatron adelsmannen Georg Johan Conradi (1752-1808) gift med Maria Johanna Küsel (1763-1845)
därefter i arv inom ätterna Reutercrona och Toll på Skattmansö
genom köp nuvarande ägare

LITTERATUR:
Ernst Fischer: Gottlieb Iwersson, Göteborg 1916, sidan 58, nr 19 samt plansch 22, jämför snarlik byrå signerad och daterad av Gottlieb Iwersson 1791

OTRYCKTA KÄLLOR:
Riksarkivet, Svea Hovrätt, Adliga bouppteckningar, SE/RA/420422/01/E IX b/182, bildid c0100790_00071 (1809) Georg Johan Conradi, SE/RA/420422/01/E IX b/272, bildid C0100880_00323 (1845) Maria Johanna Conradi

Skattmansöbyrån har som synes vårdats ömt genom generationer och är i välbevarad kondition, vilket är resultatet av att möbeln haft en stationär placering på Skattmansö herrgård i Västmanland under åtminstone hela 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Skattmansö ägdes under perioden 1785 till 1791 av grosshandlarfamiljen Seton. Den 27 januari 1791 övergick egendomen i direktören vid Ostindiska Kompaniet Carl Gottfrid Küsels ägo, efter hans död 1795 ärvdes den av hustrun Catharina Christina Küsel, född Tottie. I juni 1800 sålde hon Skattmansö till svärsonen, brukspatronen Georg Johan Conradi, gift med Maria Johanna Conradi, född Küsel. Vid Skattmansö bedrevs järnframställning som priviligierades 1746, nedlades 1807, återupptogs 1848 och nedlades slutgiltigt 1885. I slutet av 1790-talet startades tegelbruket som var i drift fram till 1900-talet.

I Ernst Fischers bok om Gottlieb Iwersson figurerar en snarlik signerad byrå, daterad 1791. Möjligen kan skattmansöbyrån vara förvärvad redan av Carl Gottfrid Küsel, som gjort en stor förmögenhet inom sina olika engagemang inom spannmåls- och rederifirman Küsel & Wahrendorff, handelsfirman Tottie & Arfwedson samt som en av direktörerna inom Ostindiska Kompaniet under åren 1770-1795. Även svärsonen Georg Johan Conradi var verksam inom Ostindiska Kompaniet, som superkargör under åren 1779-1790. I egenskap av superkargör, reste Conradi med fartygen till Kina som representant för kompaniets intressen. Åter i Sverige gifte han sig den 29 juli 1790 med Maria Johanna Küsel och kanske förvärvades byrån från Iwersson i samband med denna högtid eller så finns möjligheten att den ingick i köpet av Skattmansö från svärmodern.

Efter Georg Johan Conradis död den 16 november 1808 på Skattmansö upprättades bouppteckningen daterad 22 juni 1809, där byrån upptas bland inventarierna, "1 Bureau inlagt trä med grön Ölands skifwa". Senare vid hans änka, Maria Johanna Küsels, död 1845 framgår av bouppteckningen att byrån var placerad i "Röda Gäst Rummet 1 gammal Byrå med grå marmorskifva". Byrån sticker ut i bägge bouppteckningarna eftersom den har intarsia och anses vara gammal, medan övriga förvaringsmöbler var av mer modernt snitt och utförda av mahogny. Efter änkefru Küsels död 1845 övergick Skattmansö genom ingifte till ätten Reutercrona och sedermera ätten Toll under 1900-talet.

Gottlieb Iwersson föddes den 9 juni 1750 i Malmö och var son till snickaren och åldermannen Olof Iwersson och Greta Pehrsdottter. Som 16-åring startade Iwersson som snickarlärling hos fadern och 1769 blev han utskriven som gesäll. Förutsättningarna att bli mästare i Malmö visade sig dra ut på tiden och Iwersson sökte sig därför till Stockholm och arbetade som gesäll hos Nils Dahlin och Petter Liunggren. Iwerssons långvariga utbildningsgång från gesäll till mästare, ej mindre än nio år, var långt ifrån ovanlig i Stockholm under senare hälften av 1700-talet. Det ingick nämligen i snickarämbetets politik vid denna tid att reglera tillströmningen av nya mästare för att så långt möjligt förhindra besvärande konkurrens. Detta förhållande medförde att åtskilliga snickargesäller i otålig väntan begagnade möjligheten att gå förbi ämbetet genom att söka mästarskap som ebenister under hallrätten. En annan möjlighet var att söka mecenatskap hos kungen genom vissa kanaler och få i uppdrag att utföra en möbel för denne. Detta tillvägagångssätt hade utnyttjats av gesällerna och blivande hovschatullmakarna Lorentz Nordin, Samuel Pasch och Georg Haupt, vilka på så sätt mer eller mindre tilltvingat sig mästarskap av skråämbetet.

Iwersson anhöll direkt hos Gustav III att för göra ett mästarprov, en beställning på en sekretär, vars ritning daterad 21 mars 1778 godkändes av kungen. Sekretären, ett skåp med skrivklaff "en abattant" för Gustav III, har tydlig inspireration av Georg Haupts 1774 utförda mineralskåp för prinsen av Condé. Intarsiaarbetet med riksvapnet på klaffen och sinnebilder för konst och vetenskap på den underliggande lådan visar dock ett anmärkningsvärt kunnande i denna teknik, i vilken Haupt var den obestridlige mästaren. Den 21 maj 1778 antogs Iwersson som ämbetsmästare och följande år öppnande han sin egen verkstad.

Som ämbetsmästare kom Iwersson att inta en ledande ställning inom sitt yrke, poängterad genom utnämningen kring 1784 till kunglig slottssnickare och schatullmakare. Hans verkstad sysselsatte, när den var som störst på 1790-talet, sex till nio gesäller, ett jämförelsevis högt antal. Verksamheten omfattade inte bara framställning av möbler utan även utförande av fast rumsinredning, som ju föll inom snickarämbetets kompetensområde, exempelvis inläggning eller reparation av parkettgolv.

Fram emot mitten av 1780-talet började Iwersson tillämpa den nya möbelstil närmast efter engelska förebilder, som introducerats i början av årtiondet av exempelvis ebenisterna Anders Scherling och Lars Almgren i Stockholm, allmänt känd som den sengustavianska stilen. Den framträdde inte som den föregående med inläggningar av olika träslag och dekorativa metallbeslag utan med släta mahognyytor och smala mässingslister. Men jämsides fortsatte Iwersson en period i begränsad omfattning tillverkningen av möbler i traditionell Haupt-stil. Under det sista årtiondet av 1700-talet och det första av 1800-talet är hans möbler genomgående av mörk mahogny, ofta utsmyckad med kannelerade pilastrar med förgyllda kapital samt med ornamentalt utformat listverk av metall i geometriska figurer, påminnande om franska möbler i direktoire-stil.

Det råder ingen tvekan om att Gottlieb Iwersson tillhör toppskiktet av de gustavianska möbelsnickarna, jämte slottsnickaren Georg Haupt, vars titel Iwersson övertog efter Haupts död 1784. Väl avvägda möbler med rikliga inläggningar och förgyllda bronser av högsta kvalité var deras främsta kännetecken. Även om deras möbler vid en första anblick kan tyckas likna varandra finns en stark personlig prägel i varje pjäs. Varje mästares konstnärliga förmåga avspeglas i deras verk, vilket skattmansöbyrån är ett tydligt uttryck för. Här excellerar Iwersson med sin utsökta gravyrkonst och perfektion i det tekniska utförandet, med skuggverkan i intarsiarbetet, de vackert infärgade detaljerna och inte minst valet av beslag som genomgående håller en mycket hög kvalité.

Auktionsnummer:

92

Datum:

2018-12-05