Klubbat för:

Osåld

Utropspris

150 000-200 000 SEK

Beskrivning

GOTTLIEB IWERSSON (mästare och hovschatullmakare i Stockholm 1778-1813, slottssnickare omkring 1784) tillskriven, byrå, högklassigt gustavianskt stockholmsarbete, fanerad med delvis färgad björk och masurbjörk, fruktträ, jakaranda och rosenträ, brännförgyllda beslag i mässing, övre lådförstycke med friser och fält, draghandtag med akantusrosetter, fronten med centralt placerad intarsia av lagerfestonger, fält med friser, snedställda hörn med med lagerfestong, sidorna med lagerkvist hängande i rosett inom fält, avsmalnande ben med festonger och fothylsor i mässing, märkt med blyerts John Lille samt G:P, skiva av kalksten med kälning, nyckel medföljer, höjd 82, 88 x 51 cm, skivan med smärre sprickbildning och ifyllda nagg

Stockholms Auktionsverk tackar möbelkonservator Johan Ekström, Uppsala, för värdefulla synpunkter.

PROVENIENS:
Bankdirektör Mauritz Philipson (1871-1948), Stockholm

LITTERATUR:
Lars Ljungström: Georg Haupt - Gustav III:s hovschatullmakare, Stockholm 2006, sidan 60, 117, 128, 142ff & 150, jämför intarsiaarbeten och motiv utförda av Georg Haupt, sidan 153, Gottlieb Iwerssons mästarstycke

Byrån ansluter vid första anblicken till stockholmsmästaren Fredrich Iwerssons tvålådiga uppbyggnad på höga ben som anses vara så karakteristiskt för honom. Vid närmare examination uppvisar såväl konstruktiva detaljer som intarsiaarbeten och gravyr en skärpa och kvalité som associeras med Georg Haupt och hans krets. Fredrich Iwerssons intarsiaarbeten håller generellt en hög klass men har ett charmigt naivt drag som särskiljer honom från sin bror Gottlieb Iwersson, som övertog Haupts titel som slottssnickare efter hans död 1784. Både Haupt och Gottliebs gravyrkonst har en så pass hög kvalité att skillnaderna är svåra att särskilja. I samband med vårens auktion har vi dessutom möjligheten att jämföra byrån med två byråar som utan tvekan utförts av Fredrich. I ljuset av detta avslöjas mästarens hand.

Gottlieb Iwersson anammade flera av Haupts intarsiamotiv såsom kvistarna med lagerblad och lagerfestongerna, det avgörande draget i dessa formelement är skickligheten i gravyren. Byråns front med lagerfestong är ett ypperligt exempel på detaljrikedomen i gravyren, medan själva hängena sannolikt adderats av en annan hand och är av enklare utförande. Vidare arbetar Fredrich med furu i lådträet, medan auktionens byrå har al i lådorna liksom Gottliebs och Haupts högklassiga byråar. De vackra draghandtagen och hörnens beslag av lagerfestonger återfinns även på Gottliebs mästarstycke från 1778 i Kungl. Husgerårdskammarens samlingar.

Gottlieb Iwersson föddes den 9 juni 1750 i Malmö och var son till snickaren och åldermannen Olof Iwersson och Greta Pehrsdottter. Som 16-åring startade Iwersson som snickarlärling hos fadern och 1769 blev han utskriven som gesäll. Förutsättningarna att bli mästare i Malmö visade sig dra ut på tiden och Iwersson sökte sig därför till Stockholm och arbetade som gesäll hos Nils Dahlin och Petter Liunggren. Iwerssons långvariga utbildningsgång från gesäll till mästare, ej mindre än nio år, var långt ifrån ovanlig i Stockholm under senare hälften av 1700-talet. Det ingick nämligen i snickarämbetets politik vid denna tid att reglera tillströmningen av nya mästare för att så långt möjligt förhindra besvärande konkurrens. Detta förhållande medförde att åtskilliga snickargesäller i otålig väntan begagnade möjligheten att gå förbi ämbetet genom att söka mästarskap som ebenister under hallrätten. En annan möjlighet var att söka mecenatskap hos kungen genom vissa kanaler och få i uppdrag att utföra en möbel för denne. Detta tillvägagångssätt hade utnyttjats av gesällerna och blivande hovschatullmakarna Lorentz Nordin, Samuel Pasch och Georg Haupt, vilka på så sätt mer eller mindre tilltvingat sig mästarskap av skråämbetet.

Iwersson anhöll direkt hos Gustav III att få göra ett mästarprov, en beställning på en sekretär, vars ritning daterad 21 mars 1778 godkändes av kungen. Sekretären, ett skåp med skrivklaff "en abattant" för Gustav III, har tydlig inspiration av Georg Haupts 1774 utförda mineralskåp för prinsen av Condé. Intarsiaarbetet med riksvapnet på klaffen och sinnebilder för konst och vetenskap på den underliggande lådan visar dock ett anmärkningsvärt kunnande i denna teknik, i vilken Haupt var den obestridlige mästaren. Den 21 maj 1778 antogs Iwersson som ämbetsmästare och följande år öppnade han sin egen verkstad.

Som mästare kom Iwersson att inta en ledande ställning inom sitt yrke, poängterad genom utnämningen kring 1784 till kunglig slottssnickare och schatullmakare. Hans verkstad sysselsatte, när den var som störst på 1790-talet, sex till nio gesäller, ett jämförelsevis högt antal. Verksamheten omfattade inte bara framställning av möbler utan även utförande av fast rumsinredning, som ju föll inom snickarämbetets kompetensområde, exempelvis inläggning eller reparation av parkettgolv.

Fram emot mitten av 1780-talet började Iwersson tillämpa den nya möbelstil, närmast efter engelska förebilder, som introducerats i början av årtiondet av exempelvis ebenisterna Anders Scherling och Lars Almgren i Stockholm, allmänt känd som den sengustavianska stilen. Den framträdde inte som den föregående med inläggningar av olika träslag och dekorativa metallbeslag utan med släta mahognyytor och smala mässingslister. Men jämsides fortsatte Iwersson en period i begränsad omfattning tillverkningen av möbler i traditionell Haupt-stil. Under det sista årtiondet av 1700-talet och det första av 1800-talet är hans möbler genomgående av mörk mahogny, ofta utsmyckade med kannelerade pilastrar med förgyllda kapitäl samt med ornamentalt utformat listverk av metall i geometriska figurer, påminnande om franska möbler i direktoire-stil.

Auktionsnummer:

1029

Datum:

2019-06-12