Carl Johan Fahlcrantz, Bergigt skogslandskap
Klubbat för:
28000 SEK
Utropspris
20 000-25 000 SEK
Beskrivning
CARL JOHAN FAHLCRANTZ
1774-1861
Bergigt skogslandskap med resanden vid en fors
Signerad och daterad C. Fahlcrantz 1815. Olja på duk, 59.5 x 79.5 cm
Högklassig ornamenterad och förgylld originalram
PROVENIENS
Riks- och fältmarskalken Hans Henric von Essen (1755-1824), Wijk slott, Uppland
Gustaf Adolf Fredrik Vilhelm von Essen (1803-1874), samma plats,
hans son Karl von Essen (1841-1896), samma plats,
1912 sålde hans barn Wijk slott. Slottet hade då gått i arv i 24 generationer under mer än 600 år. Ny ägare blev bankiren Alfred Berg (1871-1920), vilken på Wijk kom att förvara sin omfattande konstsamling (idag Stockholms Högskolas samling). De ursprugliga konstsamlingarna på Wijk ingick inte i köpet.
Jmf. LITTERATUR
D. Widman, Carl Johan Fahlcrantz´ måleri, 1953
M. Wilken, Carl Johan Fahlcrantz: ein Landschaftsbau der skandinavischen Nationalromantik, 2006
I början av 1800-talet vann Fahlcrantz snabbt rykte som en av Sveriges främsta landskapsmålare. I samband med den årliga utställningen på akademien 1804 skrev den unge arkitekten Carl Fredrik Sundvall till Adolf Ulric Wertmüller i USA (E. Arean, Gustavianska konstnärsbrev, C. F. Sundvall till A. U. Wertmüller, 1916):
"Vår utställning, eller om jag så får säga, salong har ägt rum detta år som vanligt, och var tämligen passabel. En ny målare af verklig förtjänst har uppträdt på scenen, hans namn är Fahlcrantz, och han är landskapsmålare. Hans taflor äro enligt min mening öfverlägsna Bellangers [Louis Belanger (1756-1816)]"
År 1805 erhöll Fahlcrantz akademiens resestipendium som gällde på 200 Rdr Banco under fyra år. Hans avsikt var då att resa till Italien, men han förhalade avresan, tills han 1807 skickade en anhållan till akademien om att i stället få använda beloppet för resor inom landet. I sin motivering skrev han bl. a., att det svenska landskapet »genom sin rikedom på naturskönhet av alla slag tillbjuder konstnären så ymniga tillfällen att idka och uppöva sig i landskapsmålning». Hans anhållan bifölls mot att han förband sig att årligen under stipendietiden inleverera två landskapsmålningar till akademien.
Fahlcrantz fann snart köpare för sina målningar hos de högsta stånden inklusive kungahuset. På 1809 års årliga utställning på konstakademien var fem landskapsmålningar av Fahlcrantz utlånade av högreståndspersoner, Excellensen Magnus Brahe (1790-1844), Skokloster, Brukspatron Lorentz Ludvig Lorichs (1778-1866), Bernshammar, Överstekammarherre Carl Edvard Gyldenstolpe (1770-1852), Amiral Claes Wachtmeister (1755-1828), Södertuna slott och kammarherre Axel Gustaf Gyllenkrook (1783-1865), Björstorp och Svenstorp (E. Hultmark, Kungl. Akademiens för de fria konsterna utställningar 1794-1887, 1935, s. 85).
Bland dessa fanns Hans Henric von Essen. Han förvärvade troligtvis den aktuella målningen då han var riksståthållare i Norge (t.o.m. 1816), eller strax efteråt. Åren 1800-09 var han generalguvernör i Pommern. Efter Johan Christopher Tolls bortgång 1817 utnämndes han till generalbefälhavare i Skåne men entledigades redan följande år. Von Essen var gift med Charlotte Eleonora De Geer, dotter till bruksmagnaten och oppositionsmannen friherre Charles De Geer af Leufsta och Ulrica Elisabeth von Liewen. Genom hennes arv blev han ägare till det medeltida Wijks slott beläget vid Mälaren i Uppland. Hustruns rikedom satte honom i stånd att utöva en storslagen gästfrihet och hans bjudningar på Wijks slott var bland de mest eftersökta. Malla Silfverstolpe skriver efter ett besök på Wijk att hon "aldrig sett ett så förnämt ställe, ej heller så delikata anrättningar eller en så aimabel värd" och själve Elis Schröderheim fann von Essens bord vara "alltför gott". Hans Henric von Essens stora fritidsintresse var jakten och många anekdoter ha bevarats om de väldiga jaktpartier han ordnade - också under brinnande krig. Han ägde förnämliga konst- och vapensamlingar samt ett fint bibliotek och omgav sig gärna med lärda och vittra män.
Fahlcrantz var starkt nationellt inriktad och står som huvudman för den romantiska landskapskonsten i Sverige. Fahlcrantz enda utlandsresor var de till Norge 1827 och Danmark 1829. Samtiden betecknade honom som upptäckaren av det nordiska landskapet och det var därför helt naturligt att göterna i honom såg en företrädare för sina ideal.
Auktionsnummer:
2337
Datum:
2019-12-10