Klubbat för:

20000 SEK

Utropspris

20 000-25 000 SEK

Beskrivning

AMALIA LINDEGREN
1814-1891
Porträtt av norske ministern Jørgen Herman Vogt bärande Nordstjärneorden - midjebild
Signerat och daterat på baksidan A. Lindegren 1847. Olja på duk, 76 x 52,5 cm.
Inskriberad "Etatsråd J H Vogt födt 21 Juli 1784. [och senare tillagt "död 12 januari 1862."] Malet af Amalie Lindegren 1847.", på dukens baksida. Förgylld och ornamenterad originalram

PROVENIENS
Möjligtvis beställt av St. Olavs stiftelsen, Oslo
Norsk privatsamling fram till 2019

År 1847, då Amalia Lindegren fick i uppdrag att avporträttera Jørgen Herman Vogt, är ett betydelsefullt år i Amalia Lindegrens liv och i den svenska konsthistorien. Genom skulptören och skulpturläraren Carl Gustaf Qvarnströms försorg fick kvinnor detta år för första gången tillåtelse att studera på Konstakademien. Fyra kvinnor var i detta avseende pionjärer, Amalia Lindegren, Jeanette Möller, Agnes Börjesson och Lea Ahlborn. Dessa fick dock bara tillåtelse att delta vid undervisningen i teckning efter antika gipsskulpturer. När 'fruntimmersavdelningen' öppnade hösten 1864 blev det för första gången möjligt för kvinnor att som ordinarie elever genomgå en fullständig konstutbildning. Konstakademien blev den första av de kungliga konstakademierna i världen med att erbjuda konstutbildning för såväl kvinnliga som manliga elever.

Lindegren ansågs inte bara vara den mest begåvade av dessa fyra kvinnliga pionjären, utan också en av de mest framstående porträttkonstnärerna i Sverige överhuvudtaget. I samband med Konstakademiens högtidsdag 1848, uttryckte akademiens preses Mikael Gustaf Anckarsvärd följande om Lindegren ( E.-L. Bengtsson, "Från Amalia Lindegren till Julia Beck. Kvinnliga konstnärer på Konstakademien 1847-1872", 1997, s. 42):

"Demoiselle Lindegren som / ./ målar portraiter så utmärkt sig att om hon kunnat anses som akademiens elev hon säkert varit den första som i denna skola kommit i åtanke vid belönings tilldelade."

I en minnesruna över Amalia Lindegren, i Svea, 1893 upprepade Claes Lundin Anckarsvärds lovord (idem.):

"Hade kvinnan i Amalia Lindegrens unga år haft bättre tillfälle till undervisning, skulle hon sannolikt överträffat de flesta herrar konstidkare i vårt land."

Jørgen Herman Vogt var åren 1856-58 Norges statsminister. Vogt blev medlem av det norska finansutskottet 1814. 1822 utnämndes han till statssekreterare och chef för det centrala regeringskontoret i Christiania (Oslo) och 1825 statsråd och försvarsminister. Vogt var känd som försvarare av Norges självständighet och dess konstitutionella kungadöme. 1847 då det aktuella porträttet målades blev Vogt utnämnd till sekreterare och ceremonimästare vid S:t. Olavs stiftelsen i Oslo. Mellan 1851-57 var han deras skattmästare. S:t Olavsorden instiftades av konung Oscar I av Sverige år 1847, närmast för att tillmötesgå norska krav om en egen orden vilken varit på tal sedan tidigt 1820- tal. Stiftelsen har tagit sitt namn efter Olof den helige eller Olof (II) Haraldsson (995-1030), kung av Norge 1015-1028 och landets nationalhelgon. Vogt erhöll Nordstjärneorden 1844 och 1853 Serafimerorden, Sveriges högsta utmärkelse. 1857 erhöll han S:t. Olavsordens storkors. Samma år fick han Borgerdådsmedaljen i guld. 1871 och 1895 utkom hans memoarer postumt i två volymer.

Auktionsnummer:

335

Datum:

2020-06-10