Klubbat för:

Osåld

Utropspris

175 000-200 000 SEK

Beskrivning

SAMUEL AF UGGLAS SPELUR, högklassigt sengustavianskt stockholmsarbete, urverket utfört vid Pehr Strands verkstad (verksam som instrument- & spelurmakare i Stockholm 1791-1826), fodralet formgivet av Louis Masreliez, med träskuren dekor av Pehr Ljung (ornamentbildhuggare i Stockholm 1743-1819, kunglig hovbildhuggare 1788) eller Ernst Philip Thoman (hovbildhuggare 1796-1818), framtagen originalmålning i Wedgwood Blue, vitt och guld, krönet med dekor av palmetter och pärlstav, emaljerad urtavla med arabiska och romerska siffror, fronten och sidorna med klassicerande dekor av lagergirlanger och kandelabermotiv av maskaroner, vaser och ymnighetskorgar, nedre delen med knippe- och lagerstav, ljudöppningar för spelverket av nät, helslag, medföljer 13 musikrullar varav två stämplade P.STRAND, separat förvaringsskåp med framtagen originalmålning i pärlgrått, medföljer 4 lod, pendel och dragvevar, spelurets höjd 303, 83 x 57, skåpets höjd 139, 106 x 29 cm

Musikrullarna omfattar följande enligt samtida påskrifter:
Min hoÿsta skatt O Jesus kär N:o 252 Wide 70. 97, 265, (psalm av Bartholomäus Ringwaldt, publicerad i 1695 års psalmbok som nr 252 under rubriken "Boot-Psalmer"), Roxolance del sing Haÿdn (Joseph Haydn 1732-1809), Poloneise, March Sonata Allegro del sing Haÿdn (Joseph Haydn 1732-1809), Ouverture Till opran Gustaf Adolh Allegro Moderato af Abbe Vogler (Georg Joseph Vogler 1749-1814) stämplad P:STRAND, Polonesse Con Trio af Grenser (Johan Fredrik Grenser 1758-1795), Andante Convariatione af Plejel (Ignaz Joseph Pleyel 1757-1831) stämplad P.STRAND, Andante et Andante del sing Haÿdn (Joseph Haydn 1732-1809), Adagio Cantabile Roneo Allegro, Poloneo af Du Puys (Édouard du Puy 1771-1822), Qvartet Allegro af Pleÿel (Ignaz Joseph Pleyel 1757-1831), Andante et Marsch, Poloneo den andra af Du Puÿs (Édouard du Puy 1771-1822)

Jämför spelur av Pehr Strand i Nordiska Museets samlingar, inventarienummer NM.0115625*2

PROVENIENS:
Greve Samuel af Ugglas (1750-1812), fastigheten Drottninggatan/hörnet Lilla Vattugränd, kvarteret Björn, Stockholm
sonen Pehr Gustaf af Ugglas (1784-1853), fastigheten Drottninggatan/hörnet Lilla Vattugränd, kvarteret Björn, Stockholm
därefter i arv inom familjen
Lennartsnäs slott, Näs socken, Uppsala län
friherre Oscar af Ugglas (1901-1984) gift med Ingeborg Ulla Lewenhaupt (1907-2001)

LITTERATUR:
Nils Lundeqvist: Stockholms Stads Hoistoria, från stadens anläggning till närvarande tid, del III, Stockholm 1829, sidan 118
Slott och herresäten i Sverige, Uppland, del I, Malmö 1967, sidan 348f, omnämnd och delvis avbildade i interiör från Förstugan på Lennartsnäs slott
Håkan Groth: Nyklassicismen i Sverige, Stockholm 1991, bild 69, 87 & 89, jämför skurna väggdekorer av Pehr Ljung och Ernst Philip Thoman i Gustav III:s paviljong på Haga samt på Tullgarns slott

OTRYCKTA KÄLLOR:
Svea Hovrätt, Adliga bouppteckningar, SE/RA/420422/01/E IX b/190 (1812), bildid: C0100798_00095, avseende Samuel af Ugglas bouppteckning, Mat Salen 1: Spel Ur med pärlfärgat foder 100 Rdr
Svea Hovrätt, Adliga bouppteckningar, SE/RA/420422/01/E IX b/286 (1853), bildid: C0100894_00192, avseende Pehr Gustaf af Ugglas bouppteckning, Matsalen 1 Wägguhr 20 Rdr

Samuel af Ugglas, ursprungligen Uggla, född 3 maj 1750 i Hedemora, död 6 april 1812 i Stockholm, adlades av Gustav III 1772 och tog namnet af Ugglas. af Ugglas var greve, en av rikets herrar, överståthållare samt president i Kammarkollegium från 1802 fram till sin död. År 1800 förvärvade af Ugglas fastigheten Drottninggatan/hörnet Lilla Vattugränd, kvarteret Björn, i Stockholm. I Lundeqvists Stockholms Stads Historia beskrivs fastigheten på följande sätt, "Bland wackra och stora hus wid Drottninggatan, intager N:o 5, 6, 7, i quarteret Björn, hörnet af Lilla Wattugränd, ett utmärkt rum. Det har i äldre tider warit 3:ne särskilda egendomar, hwaraf den större en tid bortåt, tillhörde hofmarskalken Düben. År 1800 köpte Öfwerståthållaren m.m. Grefwe Samuel af Ugglas dena egendom utaf Capten-Lieutenanten, Grefve Jacob Pontus de la Gardie, till en summa af 15,000 rd. b:co, och kort derefter lät han, med stor kostnad, alldeles ombygga den. Den granna portalen med fina utmärkt wackra pelare, wid stora ingången från Drottninggatan, utmärker detta hus framför alla öfriga i grannskapet. Det tillhör nu Öfwersten, Grefwe G. af Ugglas." Som framgår av författarens beskrivning så vara fastigheten något alldeles extra, pelarna som omnämns i texten var utförda i blybergsporfyr, hämtad från Elfdahls Porphyrverk, där af Ugglas var en av grundarna tillsammans med kungen Gustav III.

Av bouppteckningen från 1812 framgår att hemmet på Drottninggatan var rikt möblerat och kostbart inrett, speluret stod placerat i matsalen, som kunde husera inte mindre än 24 sittande gäster, "Mat Salen 1: Spel Ur med pärlfärgat foder 100 Rdr". I Slott och herresäten i Sverige, från 1968, uppges att speluret skulle härstamma från Gysinge bruk, som ägdes av af Ugglas svärfar, brukspatronen Gustaf Wittfoth. Denna uppgift är osannolik då svärfadern avled 1782, samma år gifte sig af Ugglas med dottern Karolina Wittfoth. Mer troligt är att Samuel af Ugglas gav Pehr Strand i uppdrag att förfärdiga ett spelur till hans fastighet i Stockholm, i samband med att Strand byggde piporgeln i Forsmarks nya kyrka, invigd hösten 1800. Kyrkobygget, i anslutning till af Ugglas egendom Forsmark, påbörjades 1794 efter Olof Tempelmans ritningar och bekostades av Samuel af Ugglas. Speluret återfinns 1853 i Pehr Gustaf af Ugglas bouppteckning, Matsalen 1 Wägguhr 20 Rdr, sedermera hamnade uret genom arv på Lennartsnäs slott, där det var befintligt fram i modern tid.

Pehr Strand betraktas som den främsta orgelbyggaren och tillverkaren av spelur i Sverige omkring 1800, hans kunder omfattade kungshuset, adeln, borgare och fabriksägare. År 1791 beviljades Strand, som hade en verkstad på Kungsholmen i Stockholm, privilegium att bygga mindre orglar och spelur. Dessa mekaniska orglar byggdes ofta in i klockfodral efter design av Louis Masreliez, såsom det nuvarande exemplet. Det finns cirka femtio kvarvarande Strandinstrument däribland kan nämnas hans arbete i Forsmark kyrka (1800), Uppland, den gamla kyrkan, Sabbatsberg, Stockholm (1804, nu i Nordiska Museet, Stockholm), Tångeråsa (1806) och Närtuna (1818). 1824 övertogs hans verkstad av hans son Pehr Zacharias Strand (1797-1844), som blev framgångsrik i landet såsom sin far. Pehr Zacharias tros ha varit en bra orgelspelare, och det är troligt att han hjälpte sin far med inställningen av de musikaliska klockorna.

Ambitionen med spelurets färgsättning var att imitera jasperware, som blev högsta mode under 1700-talets andra hälft, med det klassiska Wedgwood Blue mot detaljer i vitt. Den engelske industrialisten Josiah Wedgwoods uppfinning 1775, av det så kallade jaspergodset, var inspirerat av antikens kaméer med skarpa konturer i vitt mot en avvikande bakgrundsfärg. Blå salongen på Salsta slott är ett utmärkt exempel på en inredning inspirerad av Wedgwood, här är den fasta inredning bemålad i Wedgwood Blue med antikiserande dekorer i vitt.

Auktionsnummer:

97

Datum:

2020-06-10