Genealogi över del av släkten Sparre i manuskript
Klubbat för:
9000 SEK
Utropspris
8 000-10 000 SEK
Beskrivning
SLÄKTTRÄD FRÅN 1600-TALET. "Perillustri ac Generosissimo Domino DN. Erico Sparre, Lib. Bar. de Croneberg, Dn de Håffrernöö (?, dagens Häfverö, Stockholms län) et Dåderöö (Ytter-järna socken, Södermanland), &c. Regni Sveciae Senatori Regijs Parlamenti quod Aboa est Praesidi, Judici item Provinciarum Calmariae, Gottlandiae et Oelandiae eminentissimo arborem hanc genealogicam, humiltime offert et dedicat Alexander du Cloux" (titel i kartusch). Odaterad, men troligen ca 1660-70.
Släktträd i manuskript, tusch på papper, ca 1010x395 mm., över delar av släkten Sparre. Utgående från Erik Larsson Sparre (1618-1673, friherre [släktnummer 11] 1647) och bakåt (huvudsakligen), t.ex. fadern Erik Larsson Sparre (1590-1644) och farfadern Lars Erikssn Sparre (1550-1600, avrättad vid Linköpings blodbad). Nedre halvan med vapenavbildningar och namn, övre halvan endast namn, under kartuschen stor avbildning av Sparres vapen
Delvis defekt med text- och bildförluster, delvis blekt, fuktfläckar i övre höger del, den övre yttre högra delen verkar vara av en annan hand, uppfodrad på linneväv.
Större delen av släkträdet rör 1600-talet, med barn och ingifta, t.ex. släkterna Brahe, Bååt, Trolle, Banér, Sture, Oxenstierna. Till höger i trädet även kungliga "anor", Gustav Vasa, Carl IX, Gustav II Adolf , Kristina o.s.v.
Alexandre du Cloux (född ca 1620 i Frankrike, död efter 1672), kommer till Sverige ca 1625. Med första frun får han dottern Maria Du Cloux, (Uppsala 1643 - Mellby 1721). Hon gifter sig med Läckö slottslov Bengt Jonsson Boursell. Med största saanolikhet får han också sonen Jacob,vilken arbetar som "målare" på Läckö slott under mäster Wilhelm Hindrich. Med andra hustrun får han sonen Alexander Magnus Alexandersson Du Cloux (född 1661, döpt i Tyska församlingen i Stockholm).
Du Cloux var akademisk språkmästare i Uppsala 1647-1655 och författare till den första franska grammatiken som trycktes i Sverige (Petit abrege de la grammaire francoise: a l'vsage de la jeunesse suedoise / par A. D. C. Uppsala 1646).
Han försörjde sig därefter under ett antal år som "hovmästare", troligen i egenskap av informator åt en ung förnäm person, vilket tydligen titeln ofta avsåg på 1600-talet. Under åren 1656-1658, kanske längre, var han hovmästare på Tyresö och Helgö (Tystberga socken), vilka då innehades av Maria Sophia De la Gardie efter makens död. Troligen undervisade han de två döttrarna i franska.
Senare, ca 1670-72, eller längre, arbetade han som språkmästare vid Åbo universitet.
Se Elisabeth Hammar: Franskundervisningen i Sverige fram till 1807. Föreningen för svensk undervisningshistoria, vol. 148 (1981).
samt Universitetsbiblioteket, Lunds universitet, De la Gardieska arkivet, Topgraphica, svenska avdelningen.
Auktionsnummer:
6312
Datum:
2017-06-20