Handskrift - översättning av Pascal ca 1810
Klubbat för:
4600 SEK
Utropspris
5 000-6 000 SEK
Beskrivning
HANDSKRIFT - ÖVERSÄTTNING AV PASCAL CA 1810. PASCAL, BLAISE - BÉTHUNE, MAXIMILIEN DE (översättare). "Pascal´s tankar öfver religionen och åtskilliga andra ämnen". Utan ort, utan år (ca 1810-20).
Folio (308 x 198 mm.). Handskrift omfattande 150 blad skrivna med bläck.
Samtida halvfranskt band, rikt guldornerad rygg med fem upphöjda bind och röda titeletiketter, marmorerade pärmpapper och röda stänksnitt (något nött, delvis skadade i övre och nedre kant). Anteckningar med blyerts på främre omslagets insida samt M. de Béthunes namnteckning med bläck på främre pärmens insida. Enstaka småfläckar.
Första svenska översättningen av Pascals "Pensées sur la religion" (1669)? Den första tryckta översättningen är Modins, "Tankar i religiösa frågor ", 1890. De första decennierna av 1800-talet hade texten, med sin katolska prägel, knappast kunnat tryckas.
Maximilien de Béthune 1770(?)-1822, påstod sig ha flytt undan den franska revolutionen (antydande släktskap med någon av de adliga Béthune, som senare efterforskningar inte kunnat stödja) och sökt sig till Sverige efter en kortare vistelse i Oxford. Han kom till Stockholm något av de första åren efter 1800 och tycks ha varit verksam som lärare i franska där. 1810 blev han fransk språkmästare vid Uppsala universitet, en post han innehade till sin död 1822.
Redan 1808 publicerades "Éloge de Gustave III..." till avtäckningen av Gustav III:s staty. 1810 utkom en fransk grammatik, "Élémens de la grammaire francaise" och 1815 ett 2-sidigt "Prospekt till fransk språklära för svenskar". Dessa 3 synbarligen allt av B. som kommit av trycket. Som översättare är han känd i ett fall: På uppdrag av kronprins Karl Johan översatte han 1811 till franska Gustav IV Adolfs brev av den 23/5 1801 till kanslern rörande universitetets lönestat.
I de Béthunes kvarlåtenskap fanns en boksamling omfattande 377 nummer, förtecknade av J. H. Schröder. Detta manuskript var ej upptaget. Detta gäller även de brev och dokument, som Schröder nämner i brev till Clas Fleming. Schröder menar sig däri ha sett bevis för B:s adliga härkomst, men dokumenten har sedermera inte setts till.
Överhuvud taget är de Béthunes biografi osäker, delvis p. g. a. hans egen förtegenhet, men också därför att August Blanche i berättelsen "En hertiginna i Upsala" fantiserat över texten på B:s gravsten, varefter denna novells fria fabuleringar citerats som fakta av senare artikelförfattare.
Se: K. W. Herdin: Den franske språkmästarens gravsten. Ett hundraårsminne. (Personhistorisk Tidskrift 1923, s. 36-47).
Proveniens: Ur pianopedagog Stig Olssons bibliotek.
Auktionsnummer:
6485
Datum:
2017-11-21