Klubbat för:

36000 SEK

Utropspris

40 000-50 000 SEK

Beskrivning

JORDGLOB. GLOBUS TERRAQUEUS, Anders Åkerman, troligen 1759, saknar legend eller kartusch, meridianbåge och timcirkel av mässing, höjd 43 cm, diameter 30 cm. Horisontringens papper senare tillverkat utifrån en nytillverkad kopparplåt (efter original), senare stativ i trä.

Globen renoverad i och med att de senare "uppdateringarna" har tagits bort, (uppdateringar fanns att köpa, vilka sedan klistrades på i globverkstaden). Dessa nya har då skyddat det undre skiktet som är i ytterst fint skick då de endast var exponerade i ca 20 år innan de täcktes över. Legenden saknas, den togs troligen bort då man behövde en ny slät yta att fästa de nya segementen på. Endast några små nötningar.

År 1758 bildades i Uppsala "Cosmografiska Sällskapet" som till allmänhetens tjänst skulle utarbeta och tillverka kartor och glober. Den som fick uppdraget att tillverka globerna blev den svenska globografiens fader Anders Åkerman (1721-78), verksam vid Uppsala Vetenskapssocietet som gravör. Globerna tillverkades i papier-maché, drogs över med gips som putsades innan den graverade kartan applicerades. Stativen till globerna snickrades i Åkermans verkstad. Den som ägnade sig åt globografi kom även i kontakt med geografi, kartografi, astronomi och meteorologi. Globerna betraktades som kulturella bildningsfaktorer och det ingick i en ung ädlings kunskapsbank att kunna läsa av en glob. Redan år 1690 gav Åke Claesson Rålamb ut "Adelig Öfnings Fierde Tom: Usus Globorum Det är: Den nytta man hafver af Globerne uthi Astronomien och Geographien", den första svenskspråkiga skrift som avhandlade vetenskapen globografi.
Under sin verksamhetstid kom Åkerman att ge ut följande globpar, år 1759 med storleken 30 cm i diameter, år 1762 ett par som mätte 11 cm i diameter, en dubbelglob/fickglob år 1762 också den 11 cm i diameter samt ett globpar år 1766 med storleken 59 cm i diameter. På Anders Åkermans tid angavs måtten enligt följande, 2 fots, 1 fot samt 5 tums glob.
År 1778 kom globverkstaden att flyttas från Uppsala till Stockholm i samband med Anders Åkermans död. Till ny globograf och Åkermans efterträdare utnämndes Fredrik Akrel (1748-1804), gravör vid Vetenskapsakademien. Verkstaden kom att, som statlig egendom, ställas under akademien uppsikt. All verkstadsutrustning och färdiga tryckplåtar till Åkermans samtliga utgåvor av glober kom att ingå. Akrel fortsatte utgivningen av glober bärande Åkermans namn i legenderna men med tillägg av sitt eget. Dock gav Fredrik Akrel ut nya utgåvor av glober med början år 1779, då nya uppgifter tillfördes kartorna efter de stora upptäcksresorna på 1760- och 70-talen, bland annat upptäckten av Australien. 1792 utkom jordgloben i ny edition med diameter 30 cm.

LITTERATUR: Einar Bratt: En krönika om svenska glober, Uppsala 1968, sidan 156ff.

Auktionsnummer:

6123

Datum:

2018-12-07