Allan Österlind akvarell
Klubbat för:
3 400 SEK
Utropspris
2 000 SEK
Beskrivning
ALLAN ÖSTERLIND (1855-1938), Kvinna vid fönster
signerad osterlind,, akvarell, 53x36 cm
HISTORIA:
Allan Österlind var en av de första svenska konstnärer som for till Frankrike vid tiden för friluftsmåleriets genombrott. Efter studieåren vid Konstakademien 1874-76 reste han 1877 till Paris, där han blev elev till skulptören P. J. Cavelier vid École des Beaux-Arts. Österlind kom sedan att bli verksam i Frankrike till sin död med undantag för studieresor till Italien och Spanien och sporadiska besök i hemlandet. Han var till en början mest verksam som skulptör men övergick i Frankrike snart till måleriet, där han rönte stora framgångar.
Österlind var en ofta återkommande utställare på de stora salongerna i Paris. 1887 fick han hedersomnämnande på den "gamla" Parissalongen och på Världsutställningen 1889 silvermedalj. 1890 blev han "associé" vid den nybildade Société Nationale des Beaux-Arts och utställde sedan främst på dess salonger på Champ de Mars. Österlinds mycket goda anseende i det franska kulturlivet resulterade i att han utmärktes med Hederslegionen.
Han tog under 1880-talet livlig del i de svenska Pariskonstnärernas oppositionsrörelse mot den föråldrade Konstakademien, deltog 1885 i utställningarna "Från Seines strand" och "Opponenternas utställning" i Stockholm och anslöt sig 1886 till det nybildade Konstnärsförbundet, med vilket han utställde flitigt fram till 1897. Från 1891 tillhörde han också en tid Svenska konstnärernas förening. Genom sitt giftermål med fransyskan Eugénie Carré 1879 och goda förbindelser i franska konstnärskretsar kom Allan Österlind att tidigt frigöra sig från den svenska konstmiljön och helt koncentrera sig på en karriär i Frankrike, 1898 uteslöts han ur Konstnärsförbundet på grund av frånvaro från förbundets utställningar.
Allan Österlind var nära vän med Ernst Josephson, vilken efter sin schism med de i oppositionsrörelsen mera moderata kamraterna i maj 1886 anslöt sig till familjen Österlind i Gargilesse i Frankrike. Under den heta eftersommaren flyttade den lilla kretsen ut till fiskeläget
Tréboul vid bretonska kusten. Stärkta av havsluften och de salta baden, fortsatte de båda kamraterna sitt intensiva arbete, där de hjälpte varandra med råd och dåd. I två år lever familjen Österlind och Ernst Josephson tillsammans. De flyttar mellan olika byar på den franska landsbygden och når så småningom ut till ön Bréhat utanför Bretagne. Det som till en början verkar som en idyll förmörkas
allt mer av Ernst Josephsons svartsjuka på Österlinds lycka, vilken står i stark kontrast till hans egen
smärtsamma ensamhet. På Bréhat börjar Allan Österlind och Ernst Josephson med spiritistiska seanser, något som var på modet vid denna tid. Det är under dessa seanser som Ernst Josephsons psykos bryter ut. Josephsons psykiska sjukdom och svartsjuka manifesteras i att han uttrycker en önskan att gifta sig med Allan Österlinds änka sedan denne själv som Kristus blivit vederbörligen korsfäst. Det som slutligen får paret Österlind att inse att Ernst Josephson måste föras hem och få vård är när deras lilla dotter Anna plötsligt berättar att farbror Joseph sagt att han vill offra henne
precis som Gamla Testamentets Abraham var på väg att göra med sin son Isak.
Svensk-Franska Konstgalleriets legendariske grundare, Gösta Olson, tillbringade sommaren 1917 på
Bréhat och umgicks under denna vistelse dagligen med Allan Österlind. Han fick då berättat för sig att
när Allan Österlind förde Josephson hem till Sverige så stod sjukvårdare och väntade för att ta hand om Josephson - men de tog Österlind i stället. "Det förvånar mig inte" skriver Gösta Olson i sina memoarer, "för han var något av en fanatiker och såg ut som en sådan". Gösta Olson berättar också om med vilken stor vördnad Allan Österlind behandlades av alla människor på Bréhat, från mairen till öns minst betydande invånare.
Franska staten inköpte 1888 Allan Österlinds målning La fin de la journée (Vid dagens slut).
Konditionsrapport
Auktionsnummer:
451633
Datum:
2017-04-01