Klubbat för:

12 000 SEK

Utropspris

15 000 SEK

Beskrivning

CARL JOHAN FAHLCRANTZ (1771-1861): Gripsholms Slott i dis, olja på duk (originalduk), 87,5 x 128 cm. Förgylld originalram

Signerad "F-kr-z" i blå krita på spännramen samt därstädes inskriberad "C J Fahlcrantz" (blyerts), "CJ Fahlcrantz" (bläck), och "Gripsholm (brunt bläck)

Vyn är tagen från halvön sydväster om Gripsholms Slott. Till vänster om slottet Mariefreds kyrka.

Ramen, och således målningen, kan på stilistiska grunder tidsmässigt placeras runt 1815-20, vilket gör målningen till en av Fahlcrantz tidigaste kända målningar med Gripsholm som motiv.

Nio målningar föreställande Gripsholm Slott av Fahlcrantz är tidigare kända, fyra utställda på Konstakademien 1815, 1824, 1826 och 1850 (E. Hultmark, Kungl. Akademiens för de fria konsterna utställningar 1794-1887, ss. 86-89), en på Götiska Förbundets utställning 1818 (M. Wilken, Carl Johan Fahlcrantz: ein Landschaftsbau der skandinavischen Nationalromantik, 2006, nr. 23), en daterad 1819 ( op. cit., illustrerad s. 110), en utförd 1856 (op. cit., nr. 76) (Gripsholm slott) samt två odaterade målningar (Nationalmuseum respektive Norrköpings Museum, op. cit., nr. 86). Fahlcrantz avbildade slottet både från sydvästra och nordöstra sidan, i dagsljus såväl som i månsken.

Intresset att avbilda kungliga vasaslott fick en renässans under 1800-talets 1:a kvartal. För samtiden framstod dessa som symboler för Sveriges ärorikas förflutna. Efter franska revolutionen och förlusten av Finland 1809, vilket sågs som en nationell katastrof, hade de nationalistiska tankegångarna åter tagit fart. En vilja att ena folket trots förlusterna, samtidigt som en viss trötthet gentemot upplysningens rationalism infann sig, ledde till ett förhärligande av forntiden och Sveriges ärorika historia. 1811 grundades Götiska förbundet och 1815 Manhemsförbundet, vars namn refererar till namnet på Sverige i Snorre Sturlassons Heimskringla. Bägge förbunden ville återuppliva göternas "frihetsanda" och "mannamod". Man lyfte fram Nordens gemensamma hjältehistoria, de fornnordiska myterna, vikingabragderna. Esaias Tegnérs stora epos Frithiofs saga blev känt i varje svenskt hem, Geijers "Vikingen" likaså. Båda förbunden förde också fram vikten av såväl fysisk, psykisk som moralisk styrka. Bara ett starkt och härdat folk kunde rädda fosterlandet. Undervisning och folkuppfostran utgjorde därför en väsentlig del av verksamheten.Fysiska övningar och fosterländska sånger skulle fostra den uppväxande generationen till nya vikingar. Gymnastikföreningar i fosterlandets tjänst startades med Pehr Henrik Ling som drivande kraft. Rörelsen utmynnade så småningom i Skandinavism, vilken bygger på tanken att de nordiska länderna har gemensam historia, gemensam kultur och gemensamt språk och därför utgör en naturlig nationell enhet. Götiska Förbundets konstutställning 1818 var den största manifestationen inom konsten av denna rörelse och räknade bland utställarna några av samtidens största bild- och bildhuggarkonstnärer, inklusive Carl Johan Fahlcrantz. Bland de många verk han där utställde, märks en månskensbild föreställande Gripsholm.

I den aktuella målningen har Fahlcrantz skildrat Gripsholm i ett närmast drömskt töcken, vilket förstärker minnet av Sverige som stormakt.

För frågor och konditionsrapport kontakta pierre.olbers@auktionsverket.se

Konditionsrapport

Auktionsnummer:

603932

Datum:

2019-03-10