Tillbaka till katalog

Skeppet Öland i strid med engelska örlogsfartyg år

Skeppet Öland i strid med engelska örlogsfartyg år
Skeppet Öland i strid med engelska örlogsfartyg år
Skeppet Öland i strid med engelska örlogsfartyg år
Skeppet Öland i strid med engelska örlogsfartyg år
Skeppet Öland i strid med engelska örlogsfartyg år
Skeppet Öland i strid med engelska örlogsfartyg år
Skeppet Öland i strid med engelska örlogsfartyg år
Skeppet Öland i strid med engelska örlogsfartyg år
Skeppet Öland i strid med engelska örlogsfartyg år
Skeppet Öland i strid med engelska örlogsfartyg år

Klubbat för:

16 000 SEK

Utropspris

20 000 SEK

Beskrivning

ALBERT BERGH (1832-1916) kopia efter: Skeppet Öland i strid med engelska örlogsfartyg år 1704, olja på duk, 77 x 114 cm
Baksidan med påskrift: "Striden vid Orfordnes d:27/7 1704 emellan Svenska 50 kanon skeppet Öland, Kapten Psilander och nio Engelska skepp med 454 kanoner, Kommandor Whetstone. Originalet af E. Bergh i Nat. Museum Copierad af Björnkrans 1872"

Originalet utfört 1870 i Nationalmuseum, NM 1114

Slaget vid Orford Ness, vid engelska kusten i nordöstra delen av Engelska kanalen, utspelade sig 28 juli 1704 då en svensk konvoj eskorterad av linjeskeppet Öland under befäl av Gustaf Psilander mötte en engelsk eskader bestående av åtta linjeskepp samt en fregatt (totalt cirka 430 kanoner) under ledning av William Whetstone.

Striden började då Psilander vägrade att hala sin vimpel eller sänka sina märssegel, en hedersbetygelse till sjöss, för britterna. Ett tydligt direktiv från kung Karl XII föreskrev att den svenska stormaktens fartyg inte fick stryka segel eller stryka flagg för någon. Det var belagt med dödsstraff för befälhavare att utföra denna gest, som sågs som ett uttryck för underdånighet.

På grund av underlåtenheten att sänka vare sig märssegel eller vimpel sköt engelsmännen två skarpa varningsskott. Psilander skickade då sin 30-årige löjtnant Herman Schmidt i en roddslup till det engelska befälsfartyget. Enligt Psilander utspann sig följande samtal mellan löjtnant Schmidt och den engelske kaptenen Thomas Butler.

Därefter öppnade engelsmännen eld mot svenskarna, Psilander svarade med samma mynt. Efter fyra timmars strid var det svenska skeppet satt ur manövrerbart skick, men Psilander vägrade att kapitulera. Istället hissade han flaggan i schau vilket betydde att den bands om så att den inte kunde blåsa fritt. Detta var den tidens sätt att informera andra om att fartyget befann sig i nöd. Eldgivningen avbröts, och det svenska fartyget togs i beslag, men den svenska äran och hedern var, enligt tidens synsätt, räddad.

Förlusterna på svensk sida uppgick till 16 döda och 37 sårade och på engelsk sida till cirka 20 döda och 80 skadade. Efter slaget fängslades Psilander i England, men redan i februari 1705 var han tillbaka i Sverige.

Konditionsrapport

Krackelerad, enstaka dukskador

Auktionsnummer:

754016

Datum:

2020-04-05