Tillbaka till katalog

Amalia Lindegren, Pilgrim

Amalia Lindegren, Pilgrim
Amalia Lindegren, Pilgrim
Amalia Lindegren, Pilgrim
Amalia Lindegren, Pilgrim
Amalia Lindegren, Pilgrim
Amalia Lindegren, Pilgrim
Amalia Lindegren, Pilgrim
Amalia Lindegren, Pilgrim

Klubbat för:

19 500 SEK

Utropspris

20 000 SEK

Beskrivning

AMALIA LINDEGREN (1814-1891): Pilgrim, signerad Am. L:n, olja på duk, 41x34,5 cm.

Utförd i Paris eller Düsseldorf 1853. Lindegren lämnande Paris för Düsseldorf i mitten av 1853.

LITTERATUR
John Kruse: Svenskt porträttgalleri, Vol. XX, Arkitekter, bildhuggare, målare, tecknare, grafiker, mönsterritare och konstindustrialister, 1V:e bandet, 1895-1913, omnämnd sidan 103 som "Pilgrim", utförd 1853

Jmf. Litteratur: Utst. Kat, Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, "Amalia Lindegren", april - juni 1974
C. Österberg, "Svenska kvinnor - föregångare, nyskapare", 1990
E.-L. Bengtsson, "Amalia Lindegren och verklighetens poesi", 1997 i E.-L. Bengtsson & B. Werkmäster, "Från Amalia Lindegren till Julia Beck", "Till 150-årsminnet av de första kvinnliga konstnärerna vid konstakademien", 1997


Pilgrimsmusslan (på franska coquille Saint-Jacques), eller som den egentligen heter, Stora kammusslan, kom att bli en symbol för aposteln Jakob då dennes reliker sägs ha påträffats i Santiago de Compostela i Galicien i Spanien på 700-talet. Sedan dess har vägen till Santiago de Compastela varit en av de populäraste pilgrimsvägarna för europeiska katoliker. Det finns olika teorier och legender kring varför Stora kammusslan blev en symbol för aposteln Jakob, som senare blev pilgrimernas skyddshelgon.

Genom skulptören och läraren Carl Gustaf Qvarnströms försorg fick kvinnor 1847 för första gången tillåtelse att studera på Konstakademien. Fyra kvinnor var i detta avseende pionjärer, Amalia Lindegren, Jeanette Möller, Agnes Börjesson och Lea Ahlborn. De fyra kvinnliga konstnärerna fick dock bara tillåtelse att delta vid undervisningen i teckning efter antika gipsskulpturer. När ´fruntimmersavdelningen´ öppnade hösten 1864 blev det för första gången möjligt för kvinnor att som ordinarie elever genomgå en fullständig konstutbildning. Konstakademien blev den första av de kungliga konstakademierna i världen med att erbjuda konstutbildning för såväl kvinnliga som manliga elever.

Lindegren umgicks med kulturpersonligheter som Fredrika Bremer, Olof Eneroth, Wendela Hebbe och Sophie Leijonhufvud. 1850 blev hon den förste kvinna som erhöll akademiens resestipendium. Hon var då etablerad som porträttkonstnär. 1847 fick hon exempelvis det hedersamma uppdraget att avporträttera den norske utrikesministern Jørgen Herman Vogt (1782-1862). Som porträttör berömdes hon för sin observationsförmåga och efter sin hemkonst från kontinenten 1856 var hon jämte Uno Troili den mest anlitade porträttören i Stockholm. Som första kvinna invaldes hon samma år till ledamot av Konstakademien.

Lindegren påbörjade sina utlandsstudier i Paris 1850 vid Léon Cogniets damateljé. I Paris började hon på Qvarnströms inrådan måla genrebilder vilka tillhör några av de främsta som skapats av en svensk 1800-tals konstnär. Qvarnström skrev från Paris att hennes arbeten "bland andra förtjänster äga även den att icke bära ringaste spår att vara gjorda av en mamsell" (Georg Nordensvan, "Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet" 1928). Av hennes 1852 hemsända arbeten inköpte konstföreningen fyra, "Dryckesscen", en historierad genretavla som föreningen även lät Johan Cardon återge i litografi, "Munk", "Herdegosse" och "Flicka med duva".. I mitten av år 1853 reste hon till München över Düsseldorf, där hon med Bengt Nordenbergs hjälp utställde några tavlor. München var då en konstmetropol särskilt känd för sitt historiemåleri. Sommaren 1854-juni 1855 var hon verksam i Italien där hon målade bilder ur folklivet, bl a "Flicka med en apelsin", som 1856 förvärvades av Nationamuseun, det första svenska statsinköpet av konst. I Rom träffar hon Sophie Adlersparre, som hade varit hennes lärare i Stockholm vintern 1842-43. Efter ett nytt besök i Paris, där hon på världsutställningen 1855 representerades med "Kärleksförklaringen", återvände hon till Sverige våren 1856. Samma år blev hon som första kvinna ledamot av Konstakademien. Som porträttör var hon efter sin hemkonst från kontinenten jämte Uno Troili den mest anlitade i Stockholm.

Konditionsrapport

Auktionsnummer:

800674

Datum:

2020-09-13