Klubbat för:

39 000 SEK

Utropspris

15 000 SEK

Beskrivning

ANSHELM SCHULTZBERG (1862-1945): Bondgård, Grez, olja på duk, 50x73 cm.

På baksidan intygad av Gustaf Jaensson (1891-1981), chefskonservator vid Nationalmuseum från 1921, konservator vid Konstakademien från 1928 och hovkonservator från 1941

Målningen var okänd för Otto G. Carlsund, Anshelm Schultzberg. En studie, 1937.

Stilistiskt såväl som motivmässigt kan målningen jämföras med ´Bondgård med halmstackar´ utförd i Grez i september 1889 (Carlsund, op. cit., s. 77, nr. 28 avbildad) (se bild).

Anshelm Schultzberg (Falun 1862-1945 Stockholm) anlände till Paris 1889 och kom att vistas i Grez från och med hösten 1889 till våren följande år, då han i april först vistades i Suresnes och i juli reste till Etaples tillsammans med Carl Trägårdh, en liten kuststad i departementet Pas-sur-Calais i norra Frankrike.

Första tiden i Grez experimenterade han i litet format med palettkniv, breda penslar och tjocka färglager. Han lade om sin palett till fransk, impressionistisk ton, målade upplysta dagrar, undvek detaljanalys och markerade kontraster. Viggo Loos skriver (Friluftsmåleriets genombrott i svensk konst 1860-1885, 1945, ss. 269-70):

"Med resan till Grez och Etaples i slutet av åttiotalet sker ett omslag hos Schultzberg. Detaljerna betonas mindre, fläckarna av ljus och mörker lämna rum för en sammanfattande ljus- och atmosfärskildring, färgen går i höjden. Den milda luften kring ljus grönska, speglingarna i floden, fältens och husens färgplan, det vibrerande solljuset, det är ämnen för hans måleri. / Kontakten med fransk impressionism har utlöst dessa doftfyllda, ljusskimrande landskapshymner, som bilda krönet på Schultzbergs åttiotal."

Anshelm Schultzberg anslöt till Grez-kolonin i ett ganska sent skede, då merparten av de så kallade Opponenterna redan rest hem igen. Schulzberg tog aldrig någon aktiv del vare sig i opponentrörelsen eller i Konstnärsförbundet. Under sitt sista år vid Konstakademien i Stockholm 1889 hade han lyckats erhålla det eftersträvade resestipendium som möjliggjorde vidare studier utomlands och det är därför förståeligt om han upplevde lojaliteten mot akademien som viktigare än att stödja sina äldre konstnärskollegor i deras reformsträvanden. Men till sinne och konstsyn hade Schultzberg förmodligen mer gemensamt med opponenterna än med akademisterna och han får räknas som en av de främsta anhängarna av franskt friluftsmåleri. I sin iver att frigöra sig från den akademiska traditionen för landskapsmåleri gick han längre än många andra och några av hans verk kan närmast beskrivas som renodlat impressionistiska.

Samtidigt beundrade Schultzberg flera representanter för den franska akademiska linjen, i synnerhet Jules Bastien-Lépage, som genom att komponera in figurgrupper med modeller från det arbetande folket i sina friluftsscener adderade en socialrealistisk aspekt till sina motiv. Schultzbergs biograf, Otto G. Carlsund, har på pricken analyserat det sätt på vilket Schultzberg lyckas förena de två riktningarna i sitt friluftsmåleri. Han talar om "impressionistisk realism", en ny sorts realism som "skilde sig från den gamla däri, att motivets små detaljer offrades för de stora volymerna. Man släppte efter kravet på den objektiva exaktheten för att istället skapa en helhetsverkan, och därmed nå det intryck man fick efter ett hastigt ögonkast på motivet. Detaljstudiet fick inte inkräkta på helheten." (Carlsund, op. cit., s 78).

Konditionsrapport

tunt målad, retuscherade färgbortfall, krackelerad

Auktionsnummer:

822729

Datum:

2020-10-25