Tillbaka till katalog

Albert Theodor Gellerstedt, Korsbetningen, Visby

Albert Theodor Gellerstedt,  Korsbetningen, Visby
Albert Theodor Gellerstedt,  Korsbetningen, Visby
Albert Theodor Gellerstedt,  Korsbetningen, Visby
Albert Theodor Gellerstedt,  Korsbetningen, Visby
Albert Theodor Gellerstedt,  Korsbetningen, Visby
Albert Theodor Gellerstedt,  Korsbetningen, Visby
Albert Theodor Gellerstedt,  Korsbetningen, Visby
Albert Theodor Gellerstedt,  Korsbetningen, Visby
Albert Theodor Gellerstedt,  Korsbetningen, Visby
Albert Theodor Gellerstedt,  Korsbetningen, Visby
Albert Theodor Gellerstedt,  Korsbetningen, Visby
Albert Theodor Gellerstedt,  Korsbetningen, Visby

Klubbat för:

3 600 SEK

Utropspris

4 000 SEK

Beskrivning

ALBERT THEODOR GELLERSTEDT (1836-1914): Korsbetningen Visby, signerad "AT.G." och betitlad "Korsbetningen Visby", blyerts och akvarell på papper, 15,5 x 29,5 cm., bildyta 14 x 24 cm.

Troligtvis utförd under Gellerstedts vistades på Gotland sommaren 1867, samma år som han utförde sin kända akvarell "Faludden", beläget på södra Gotland, i samband med hans medverkan till uppförandet av en ny fyranläggning ( H. Schiller, "A. T. Gellerstedt", 1931, s. 64, färgbild motsida 120).

Vyn är tagen mot Visby ringmur och visar det minneskors som restes några år efter det avgörande fältslaget under Valdemar Atterdags invasion av Gotland i juli 1361, då en dansk armé bestående av 2000 man besegrade ett ungefär lika stort bondeuppbåd vid Visby ringmur. Benämningen Korsbetningen ger en upplysning om att ängarna här vid korset har använts som bete för stadsborgarnas boskap.]Marken ägdes av Solberga kloster som låg strax intill, där nunnorna bland annat hade sin kyrkogård. Slaget är särskilt känt i dag på grund av de avsevärda fynd av mänskliga kvarlevor och rustningar som senare gjorts på platsen. När de massgravar som anlades på slagfältet grävdes ut i början av 1900-talet var det en mindre sensation, då de gravlagda inte hade klätts av och därför fortfarande bar ringbrynjor och andra rustningar.

Gellerstedts verksamhet som konstnär hör intimt samman med det moderna friluftsmåleriets genombrott, vilket ägde rum på 1870-talet. Gellerstedts betydelse ligger framförallt på akvarellens område. Han var den förste att skapa en modern svensk landskapskonst med svenska motiv, där dagrar och valörer spela en viktig roll. I detta hänseende kan ha betraktas som en föregångare till Anders Zorn.

År 1864 fick Gellerstedt anställning som ingenjör vid svenska lots- och fyrinrättningen under Nils Gustaf von Heidenstam. Tillsammans ritade de flertalet fyrar runt om i landet. 1877 utnämndes han till professor i arkitektur och fackskoleföreståndare vid Kungliga tekniska högskolan, där han tidigare varit lärare i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst och samma år till ledamot av Konstakademin vars sekreterare han var 1881-1891. Redan 1872 hade Gellerstedt tagit avsked från sin konduktörsplats. 1884 blev han förste intendent vid Överintendentsämbetet samt var 1897-1904 överintendent och Överintendentsämbetets chef. Gellerstedt var även verksam som poet. Han blev 1901 ledamot av Svenska Akademien, på stol 7.

Konditionsrapport

Auktionsnummer:

897584

Datum:

2021-04-18