Klubbat för:

176 000 EUR

Utropspris

220 000 EUR

Beskrivning

ALBERT EDELFELT (1854-1905) Ynglingen och sjöjungfrun, signerad samt daterad 1897, olja på duk, 93x132 cm

Proveniens: Köpt 12.8.1897 från utställningen i Paris (se nedan) 1897 till W.P. Wilstach Collection, i Philadelphia, i samband med att denna samling flyttades från Memorial Hall i Fairmount Park till Philadelphia Museum, såldes verket under nr. 28 på auktion 28-29.10. 1954 för 250 US dollars till B. Feldman i Reinaissance Galleries, via bl.a. B. Hintzes förmedling kom verket till Finland och har varit i samma familjs ägo sedan 1950-talet.



Utställningar: Société Nationale des Beaux-Arts, Champ de Mars, Paris 1897 ("la Sirène"), Retretti 1983, nr 145, Albert Edelfelts 150-års minnesutställning, Ateneum 2004, nr 218, färgbild s.232

Litteratur: Nya Pressen 5.5. och 15.7. 1897, Bild i "Ord och bild" 1904, s. 401, Hintze, Bertel "Albert Edelfelt", 1942-44, kat.nr 793 (tryckfel i den finska upplagan 1953 står 793, bör vara 794) del II s.115-116, Lukkarinen, Ville, Landscape Parks and Formal Gardens in the Sketchbooks of Albert Edelfelt, Ateneum Art Museum Bulletin 2005, s. 76-77.
Otryckta brev: Albert Edelfelt till Ernst Nordström, Paris 3.5.1897
Otryckt pro seminarie-uppsats av Marina Nordling (Catani) 1985, Helsingfors Universitet: Ynglingen och sjöjungfrun, En undersökning om konstverkets födelse och en analys av den

År 1954 firades Albert Edelfelts 100-års minnesutställningar i Ateneum, Åbo konstmuseum och Borgå museum. Samma år sålde Philadelphia museum i USA Albert Edelfelts Ynglingen och sjöjungfrun ur sina samlingar i samband med en utrensning. De behöll dock Edelfelts målning Lekande pojkar på stocken (1884). Orsaken till att denna stora museimålning kom ut på marknaden har att göra med konsthistorieskrivningen. Albert Edelfelt räknas av eftervärlden till den realistiska skolan. Ett verk med symbolistiska undertoner hörde inte till hans kanon.

Men tiderna har förändrats och forskningen har med nytt intresse börjat se på även Albert Edelfelts förhållande till symbolismen, såväl ut ett parisiskt perspektiv som ett pre-rafaelitiskt, mytologiskt och nordiskt. Undertecknad fascinerades av detta verk som guide och utställningsarrangör vid Retretti 1983 vilket ledde till en pro seminarie uppsats. Fokus låg på konstverkets födelse och en analys som kontextualiserade tillkomsten.

Skisserna och studierna för Ynglingen och sjöjungfrun är gjorda på Haiko sommaren 1896, dels ute i det fria, dels inne i Edelfelts anspråkslösa ateljé med ett stort takfönster och en glasveranda mot norr. Nära familjen Edelfelt sommarvilla vid kusten och inloppet till Borgå finns ett sagolikt träsk med getpors, näckrosor och trollsländor. Träsket döptes i folkmun till "trasco di Alberto" efter att man sett Edelfelt sitta där och måla. Enligt tidens anda, likt de norska Fleskum-målarna, tyska symbolisterna och ryska mytologerna samt t.ex. Axel Gallén och Magnus Enckell i Finland, fascinerades även Edelfelt av mytologiska insjömotiv under ljusa sommarnätter och detta lilla träsk blev scenen för flera av hans insjömotiv, utförda i slutet av 1890-talet.

Edelfelt lät familjens trädgårdsmästare i Haiko, Kalle Ville Rosqvist, stå modell för ynglingen ute i det fria men den nakna najad-modellen var svårare att hitta. Målningen målades till stor del och avslutades i Paris med en modell som avbildades liggande på en divan.

Motivet med en man som antingen jagar eller tjuvtittar på en sjöjungfru har utvecklats ur såväl bibliska förebilder som t.ex. Axel Galéns Conseptio Artis. Edelfelts barndomsvän, korrespondenten Axel Berndtson ger en liten ledtråd till motivet i Nya Pressen 5.5. 1897. "Denna jakt efter lyckan, kärleken eller idealet, hvad som hälst, är ganska dramatiskt anordnad, men skulle vunnit i liffullhet om mannen icke vände bort sitt ansikte." I slutet av 1890-talet undersökte konstnärerna ofta sitt konstnärsskap, kärleken och sexualiteten. Med genusladdade ord och avbildningar kan man tänka sig att mannen är konstnären som jagar efter sin konst, sin själ eller sin sexualitet via kvinnan som transformerats till en najad. I handen håller hon en vit näckros. Ville Lukkarinen har påpekat att den vita näckrosen, nymphaea alba kunde syfta på den i nattbelysningen simmande vita sjöjungfrun likt en vit blomma och en vit nymf. Jag har i mitt pro seminarie arbete igen funderat på hur näckrosblomman reagerar under dygnet. Till natten sluter blomman sina blad och dras in under vattenytan. Kanske den lockande näckrosen, helt utslagen, kan ses som symbol för livets lockelser och frestelser.

Marina Catani

Konditionsrapport

Auktionsnummer:

909454

Datum:

2021-05-23