2022-02-25

200 år av konst och kamratskap

Stockholms Auktionsverk presenterar närmare 200 verk i slagauktionen ”Kvinnliga Konstnärer” som klubbas den 8 mars. Auktionen ger oss en närmast unik inblick i svenska konstnärinnors kamp och kamratskap i konstens värld under 200 år. Den största delen av verken kommer från familjen Hanssons betydande samling med verk av kvinnliga konstnärer. Som insiktsfulla konsthandlare i två generationer har man under tre decennier haft möjlighet att bygga upp en kollektion med både djup och bredd. Auktionen innehåller även en samling av verk av framlidna textilkonstnärinnan Kaisa Melanton. Det är 27 auktionsposter med både textila verk samt även måleri.

Inför auktionens äldsta objekt, en liten oljemålning med landskapsmotiv utförd 1814 av Gustava Lagerbielke (1792-1869), känner man onekligen historiens vingslag. Gustava Lagerbielke föds 11 mars 1792 som yngsta dotter till greve Johan Gustaf Lagerbielke (1745-1812) och hans hustru Ulrika Gustava Ehrenhoff (1755-1820). Endast fem dagar senare skjuts Gustav III på den ödesdigra maskeradbalen på Operan i Stockholm. Som något av ett ödets nyck kommer så småningom Gustava Lagerbielke att bli hovfröken hos Gustav III:s hustru, änkedrottning Sofia Magdalena (1746-1813).

Bland de äldre verken i samlingen kan också framhållas Maria Röhls (1801-1875) koloristiskt finstämda och intagande skildring av tre små flickor, systrarna Arfwedson, från 1849. Sex år tidigare har hon blivit utnämnd till kunglig hovmålare och ledamot av Konstakademien, vilket var mycket ovanliga hedersbetygelser för en kvinnlig konstnär vid denna tid. 1849 är Maria Röhl i Paris för vidare studier och utför då en rad porträtt av Paris-svenskar, bland annat av Jenny Lind.

Till Paris begav sig även Elisabeth Keyser (1851-1898). I den franska huvudstaden hyrde hon tillsammans med sina vänner Julia Beck, Anna Munthe-Norstedt och Harriet Backer en ateljé 1879, till vilken framstående konstnärer som Jules Bastien-Lepage och Léon Bonnat kom för att ledsaga de unga konstnärinnorna. Det är också detta år som hon utför sin Parismodell, ett anslående modernt och kraftfullt verk med en fantastisk ljusbehandling, som överträffar den variant av motivet som Julia Beck utför vid samma tidpunkt.

Ett av auktionens mest betydande verk är Fanny Brates (1861-1940) berömda porträtt av sin mor, Henriette Ekbom, från 1885. Med sin på en gång både strama och inträngande persontolkning äger målningen en rofylld storslagenhet som renderar den en plats bland det främsta som genren kan uppvisa under guldåldern i svensk 1800-talskonst. Bredden i Fanny Brates konstnärskap framgår av hennes andra bidrag till samlingen, Liljekonvaljer i silverbägare, utförd femtio år efter porträttet av modern. Inför denna lilla, ljusfyllda interiör går tankarna osökt till konstnärinnans så berömda Namnsdag från 1902 (Nationalmuseum).

Alma Holsteinson (1859-1934) hade börjat på Konstakademien året före Fanny Brate och deras vägar torde ha korsats under åren där. I Holsteinsons Barn på sommaräng möter vi ett exempel på friluftsmåleri när det är som bäst. Samtidigt visar målningen på hur kvinnliga konstnärer ofta tycks besitta en överlägsen förmåga att insiktsfullt och innerligt skildra barnens värld. Ett exempel på det senare ser vi likaså i Hildegard Thorells (1850-1930) Ingeborg Tamm och Eva Tamm i Tvetabergs park från 1894.

Till skillnad från många av sina samtida kvinnliga konstnärskollegor kom Charlotte Wahlström (1849- 1924) att bli en utpräglad landskapsmålare. Att hon inom denna genre kom att nå en position som en av tidens främsta framgår av samlingens två verk, där hon lyckas kombinera sekelskiftets nationalromantiska tyngd med en atmosfärrik ljusbehandling. Nationalromantiken präglar även Ingrid Ruins (1881-1956) Morakulla från 1907. Målningen är utförd hos Anders Zorn i Mora i samband med att konstnärinnan detta år var assistent åt den store mästaren, ett förtroende som visar på hur mycket Zorn värdesatte den unga Ingrid Ruins talang.

Som barnbarn till den engelska drottningen Victoria och gift med Sveriges kronprins, den blivande kungen Gustav VI Adolf, kom Kronprinsessan Margareta (1882-1920) med sitt samhällsengagemang och sitt otvungna, moderna sätt att bli en frisk vind i de kungliga salongerna. Hon blev folkkär och hela Sveriges ”Daisy”. När hon gick bort endast 38 år gammal greps hela landet av sorg över förlusten av en älskad förebild. Fascinationen för henne lever kvar ännu i våra dagar, vilket inte minst publikresponsen på utställningen ”Daisy, Kronprinsessan Margareta 1882-1920” på Stockholms slott 2021 gav prov på. Till Kronprinsessan Margaretas många intressen och talanger hörde konsten. Redan som ung hemma i England hade hon fått privat konstundervisning och vintern 1903-04 tillbringade hon i Paris för vidare konststudier. Efter giftermålet med Sveriges kronprins 1905 kom konstnärinnan Anna Boberg att bli hennes mångåriga mentor. Dessutom blev kontakten med Prins Eugen betydelsefull för hennes konstnärliga utveckling. I sitt måleri arbetade Kronprinsessan Margareta snabbt och strävade efter att nå en förenkling i färg och form. Hon undvek att fastna i detaljer och fångade i stället atmosfären i sina motiv. Ett exempel på detta ser vi i hennes Trädgård vid vattnet. Målningen är på baksidan intygad av kung Gustav VI Adolf.

I familjen Hanssons samling är även den tidiga modernismen företrädd i Mollie Faustmans (1883-1966) Kvinnlig modell från 1910, vilken kunde senast ses på Prins Eugens Waldemarsuddes stora utställning ”Inspiration Matisse!” 2014-15. Ett av de mest spännande verken i samlingen är Ulrika ”Gully” Wallin Gyllenhammars (1878-1952) Sittande modell, utförd i Paris 1913. Denna kraftfulla målning är troligen det första kubistiska verk som skapas av en svensk konstnärinna. En annan representant för 1910-talets modernism var Agnes Cleve-Jonand (1876-1951).

Till de intressantaste konstnärskapen hör de som har präglats av psykisk sjukdom. Det tycks som om sjukdomen ofta kan frigöra den konstnärliga processen och leda utövarna in på nya, oprövade och i många fall banbrytande vägar. Även om Mathilde Wigert-Österlunds (1873-1943) ”friska” måleri gav henne en upphöjd plats hos den samtida kritiken och publiken, så kom de annorlunda verk i blandteknik med collage, som hon utförde när hon var intagen på Ulleråkers mentalsjukhus vid 1930- talets mitt, att mötas med total oförståelse. För att rädda hennes anseende ville närstående förstöra dessa verk, men tack vare den för tiden osedvanligt framsynte konstsamlaren Gösta Björklund kom en del att bevaras till eftervärlden.

Samlingen innehåller även en liten kollektion med Ana Wilhelmson-Lagermans (1907-1988) sparsmakade måleri. Hon hade onekligen goda förutsättningar för sitt konstnärskap. Fadern, Carl Wilhelmson, var inte bara en av vårt lands största konstnärer utan även en mycket högt skattad lärare, med en för tiden sällsynt öppen inställning till kvinnliga konstnärers förmåga. Även modern, Berta Wilhelmson, var en framstående konstnär. Under 1920-talet studerade Ana vid faderns målarskola och med sina studiekamrater Torsten Jovinge, Helge Linden och Erik Byström kom hon sedan att företräda purismen inom svensk konst.

Ett förbisett namn som visar sig ha utfört ett för tidpunkten så banbrytande måleri att det borde ha väckt en enorm uppmärksamhet. Så är känslan inför tre abstrakta kompositioner från 1968 av den finlandssvenska konstnärinnan Lisette von Schrowe-Schenström (1921-1975). Hennes Komposition i rött ger klara associationer till det som Ola Billgren skapar långt senare, på 1990-talet. Faktum är att hon till och med förebådar Ola Billgrens stora förebild, Gerhard Richter, vilket även framgår av hennes Komposition i orange och grönt.

Siri Berg (1921-2020) är en av mycket få svenska konstnärer som har lyckats skapa sig ett namn på den världsledande konstscenen i New York. Född i Stockholm 1921, med en tysk far och en polsk mor, studerade hon vid krigsutbrottet i Bryssel och tog sig 1940 som 19-åring till New York, där hon kom att stanna livet ut. Siri blev ett framträdande namn inom den abstrakta konsten i USA. Hon var medlem i American Abstract Artists och hon finns bland annat representerad på Solomon R. Guggenheim Museum i New York. I familjen Hanssons samling ingår Siri Bergs Kabala från 1984, ett centralt motiv i hennes konstnärskap, där hon utforskar den esoteriska judiska läran om förhållandet mellan oändliga, gudomliga krafter och det ändliga, dödliga universum, med fokus på dess viktigaste aspekt, konceptet om kontraster.

Självporträtt har i alla tider utgjort en central del av det konstnärliga skapandet. En konstnär som ofta avbildar sig själv i en eller annan form i sina kompositioner är Elin Källman (född 1977). Hennes stora talang uppmärksammades tidigt och hon gick ut som kursetta på Konstakademien ”En grundläggande skicklighet som tecknare gör att hon i sitt expressiva måleri kan arbeta på ett direkt och dynamiskt sätt, vilket ger målningarna en vibrerande energi som griper tag i betraktaren.”

Utöver de här uppmärksammade konstverken finner vi på auktionen och i  familjen Hanssons samling även verk av namn som Anna Gardell-Ericson, Emma Löwstädt-Chadwick, Hildegard Zoir, Esther Kjerner, Eva Bagge, Greta Gerell, Mina Carlson-Bredberg, Elsa Ström-Ciacelli, Nell Walden, Agda Holst, Eddie Figge, Birgit Broms, Karin Wikström, Annika von Hausswolff, Anna-Karin Brus, Stina Wollter samt en samling intressanta verk av Kaisa Melanton.

 

Kaisa Melanton

Kaisa Melanton (1920-2012) var en konstnär med textil som sitt främsta uttrycksmedel. Hon började redan under 1940-talet att experimentera – omväxlande med teckning, måleri, vävning och broderi. Hon studerade 1938–1943 på Konstfack med Barbro Nilsson som en av sina huvudlärare. Ett uppmärksammat arbete från denna tid var skissen eller kartongen Noaks Ark; den blev aldrig utförd men vi kommer att sälja skissen (auktionsnummer 152). 1945 ställde Kaisa ut på Unga tecknare på Nationalmuseum. Under 1950-talet knöts hon till Handarbetets vänner för att därefter 1969 bli huvudlärare på Konstfacks textila linje. Åren 1970-75 kom hon att bli konstnärlig ledare för Märta Måås Fjetterström AB. Ett tydligt erkännande kom när hon 1974 väljs in som ledamot av Konstakademin. Denna auktion innehåller 27 arbeten, allt från skisser och offentliga verk till tyger, broderier och applikationer.


Visning:
2-7 mars på Nybrogatan 32, Stockholm.
Öppet: vardagar kl 11-18, lördag kl 11-17, söndag stängt.
Auktion Live:
 8 mars kl 13

 

Bild: Anna Ödman “Dam i grönt” Olja på duk, 46,5 x 54,5 cm.
Kaisa Melanton. ”Historisk resa/ Uppstoppade generaler”, vävd tapet, 1984/85.

För mer information vänligen kontakta våra specialister




Kaisa Melanton. ”Historisk resa/ Uppstoppade generaler”, vävd tapet, 1984/85.

Tillbaka till nyheter