2016-05-16
Konsten att identifiera historien bakom objektet
En blandning av en detektiv och en historiker. Så beskriver Markus Anderzon, expert på antika möbler och konsthantverk på Stockholms Auktionsverk, sitt arbete.
– Vi återupptäcker historien kan man säga, menar han.
Det är inte helt lätt att beskriva en konstexperts arbete. Dels handlar det om att bestämma ett värde på allt från exklusiva objekt till mer vardagliga objekt. Men det handlar också att tillbringa timme efter timme i arkiv letandes efter ledtrådar som kan ligga dolda i dokument som är flera hundra år gamla.
Själv kommer Markus Anderzon från Valdemarsvik, på gränsen mellan Östergötland och Småland. En bygd full av kulturarv med många slott och herresäten, något som väckt hans intresse för antika möbler.
– Jag tycker om att identifiera historien bakom objektet. Och den historien är ofta dold. Hittar man den historien väcker man den till liv igen och det höjer värdet på objektet, säger han.
”Sergelska borden” av Pehr Ljung
Ofta går tankarna bland folk att det mesta är upptäckt och att allt går att söka upp på internet. Men väldigt ofta inträffar saker som visar att det inte stämmer, menar Anderzon. Ett exempel där både historien väckts till liv och värdet ökat är de omskrivna ”Sergelska borden” av Pehr Ljung.
– Det är ett kul exempel. När jag träffade kunden anande jag att det fanns en påskrift på objektet men att den var dold. När vi fick in borden löste vi upp färg på undersidan av bordsskivan på ett av borden, säger han.
Och aningarna visade sig stämma. När färgen lösts upp visade det sig att färgen i två sekler dolt påskriften: ”Desse 2ne bord är i herr Särgells comision de blifva förgylte utom botten som blevfwidt mörk blå under qrussidulerna. Qrokanten mitt på bli polert botten”.
Påskriften visade att borden tillhört en av den svenska konsthistoriens främsta företrädare, Johan Tobias Sergel. Påskriften avslöjar hur bordens ytbehandling skulle se ut samt vem som var uppdragsgivaren. Upptäckten beskrivs i efterhand som sensationell och av ett enormt konsthistoriskt värde.
– Helt plötsligt fick vi veta exakt vem som bestämt och hur bordet skulle se ut. Det är fantastiskt vackra bord. Sergel är en ikon inom svensk konst på 1700-talet, säger Anderzon.
Han fortsätter.
– Vi kunde belägga informationen via senare ägare och i våra egna auktionsprotokoll. Det handlar till stor del om att kunna ringa informationen kring objekten och på det sättet ge dem en historia.
Hur mycket betyder historien bakom ett objekt för värdesättningen?
– Oerhört mycket.
Ett annat exempel som fått mycket uppmärksamhet är ett skrivbord kopplat till hertiginnan av Södermanland, Hedvig Elisabeth Charlotta. Hon var drottning av Sverige 1809 – 1818 och gift med Karl Xlll men är mest känd för sina dagböcker som skildrade livet vid hovet i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Dagböckerna beskrivs som ett av de mest värdefulla memoarverken i svensk litteratur.
Fanns inga konkreta bevis
Markus Anderzon berättar om när skrivbordet kom in till Stockholms Auktionsverk. Skrivbordet hade enligt traditionen tillhört hertiginnan, men det fanns inga konkreta bevis för att historien stämde.
– Då började vi ringa in vem som ägt det här skrivbordet. Genom att gå genom hundratals kvittenser från hertiginnan av Södermanland såg vi att Johan Christian Linning var hennes mest anlitade snickarmästare, säger Anderzon.
I två veckor gick han genom dokument på Riksarkivet kopplade till hertiginnan. Bland annat hittade han en kvittens där Linning hämtat ut betalningen för ett ”Mahogne Skrifbord med lådor och dyrkfrie lås blad mellan föttren och beklädt med swart maroquin”, beställt av hertiginnan.
Genom detektivarbetet kunde Markus och hans kollegor ta fram en klar tidslinje över skrivbordets olika ägare genom århundradena.
– Hertiginnans dagböcker var väldigt känslosamma och politiska. Hon berättar också ingående om sitt känslomässiga liv, väldigt personligt. Tänk om hon suttit vid just det skrivbordet och skrivit sin dagbok, det är en häftig tanke. Man ryser nästan när man tänker på det, säger Markus Anderzon.