ERIK OLSON. Stilleben med kvinna.

Olja på duk, 46 x 60 cm. Signerad Erik O och daterad 1925.

Halmstadsonen Erik Olson växte upp i en sjömansfamilj med horisonten för sina ögon. Han var en drömmare i nära kontakt med sin fantasi, samtidigt som han var praktiskt lagd och svag för konstruktioner. Faderns förhoppning var att sonen skulle bli ingenjör, men han var fast besluten om att det var inom konsten som han skulle verka. År 1915 bildade han konstnärsgruppen Gnistan tillsammans med sin bror Axel och kusin Waldemar Lorentzon.

På en utställning i Halmstad fyra år senare upptäcktes han av konstkännaren Egon Östlund, som introducerade honom och hans konstnärsvänner för den avantgardistiske konstnären Gösta Adrian Nilsson. De unga konstnärerna beundrade GAN som redan hade varit i Berlin, i kretsen kring Der Sturm, skrivit manifest och framförallt, med talang och mod, lyckats skapa sig en unik kubistisk stil.

År 1924, fem år efter att GAN rest till Paris, anlände även Erik Olson och Waldemar Lorentzon dit. Paris hade blivit centrum för det avantgardistiska måleriet och i Montparnasses kaféliv syntes de flesta av de största modernisterna, både svenska och utländska. Ivriga på att återse GAN sökte de två kusinerna snabbt upp honom i hans bostad på den legendariska adressen: 86, rue Nôtre-Dame-des Champs, runt hörnet om Boulevard Montparnasse. GAN öppnade dörren för sina adepter, och introducerade dem för grannen, Fernand Léger som i sin tur inkluderade dem i sin första elevkull på Académie Moderne. Erik Olson blev uppslukad av den stora karismatiske konstnären och av hans strama maskinkubism. I ett av sina många brev till sin bror Axel Olson från denna tid, daterat den 3 oktober, beskrev Erik Olson hur han börjar se geometriska former i alla gestalter: “När jag ser en enkel lantman gå över fälten eller över vägen förbi mitt fönster, kan jag ofta bli fullkomligt slagen av de utvecklingsmöjligheter en enda figur har. Och jag sätter också just detta som ett mästerprov, att kunna måla denna enda figur, rätt och slätt utan krumbukter och utsvävningar. En ståtlig linjerytm plastiska volymer, intryck av monumental rörelse utan konvulsioner.” Jämför med: Viveka Bosson, “ I Legers ateljé”, 1994. Erik Olsons egen beskrivning av hur han utvecklar sitt avbildade motiv är som funnen för auktionens fängslande verk, “Stilleben med kvinna”.

I motivet sitter en kvinna av sin tid. Hon har kort page och är klädd i en plastisk blålysande topp. Bakom henne anar man texten Café och framför finns ett uppdukat bord. Kruset med blå dekor, omisskännligt från Rörstrands porslinsfabrik på Västkusten, är placerad mellan en grön vinflaska och en hög platå med frukt. Linjerytmen är precis och energisk och skapar plastiska volymer av objekten och av kvinnans kropp och blick. Tingen och kvinnan ser näst intill artificiella ut, samtidigt som det råder en tät, drömsk, lite dekadent stämning i rummet, I kompositionen lyser också stillebensmåleriets många symbolvärden: frestelser, liv och rikedom. Det svenska kruset har ett eget, nostalgiskt värde, och står med sin tidlösa form i kontrast till flyktiga trender. Erik Olson blickar framåt, men värnar även om andra värden. Det är estetiskt snyggt, intressant och framförallt modernt.

Decenniets optimism och Erik Olsons tro på sin förmåga fick honom under paristiden att åstadkomma ett måleri som är unikt för hans hand. Verket som Stockholms Auktionsverk har förmånen att förmedla är, utöver sin stilistiska dragningskraft, mycket betydelsefullt och får oss att ana en begynnande surrealism hos den unge drivne artisten.

Har följerätt.

Smutsstänk. Ringa krackelyrer. För ytterligare information, vänligen kontakta victoria.svederberg@auktionsverket.com.